Stina

Jag har nu överklagat beslutet från tidigare och förberett mig ordentligt innan den, av mig planerade, förhandlingen. Husse har fått nya sandaler inför den planerade "förnyelsetrippen" som han kallar det. Han menar naturligtvis att han skall åka och få vägledning i ämnet: Hur man behandlar en lagom smärt och vänlig liten älskling (MIG) på bästa sätt så att hon trivs. Dessa sandaler behöver naturligtvis tuggas in så att han kommer ihåg mig hela resan..... Det skall jag jag fixa snarast. Jag har redan flyttat runt dom ett par varv runt huset för att liksom pröva hur balanserade de är innan själva åtgärden sätts in. Han kom då på mig med detta så någon direkt överaskning lär det inte bli kanske, men resultatet kommer att bli lika bra för det!
Sedan så har jag tuffsat till spånet när inte husse såg på så att hon nu är lika övertygad nu som jag om att oskuldens ansikte är det samma som mitt. Jag har ett par pyssel till som skall genomföras innan jag är klar.

Jag återkommer strax.....

Stina

Husse har tydligen haft en rättegång och omedelbart domslut! Jag vet inte vad jag var anklagad för eller vad JAG skulle gjort för fel men nu är det tydligen kört! Jag meddelades domen i kväll och den löd som följer:
Koncentrations/Arbets läger i Tre och en halv vecka!!!!!!!!???????? Och spånet skall tydligen följa med som övervakare.......  Nu är det överfyllda måttet rågat på nytt!!!!!! Jag avser att överklaga! Nar jag tog upp diverse förmildrande omständigheter så tystades de ner direkt och omnämndes som "TRAMS" Nog för att vi haft en del skilda åsikter i en del fall men jag har ju alltid låtit honom diskutera innan mina beslut har verkställts (visserligen utan att lyssna) och det kallar jag demokrati..... Har jag inte rätt?
Nu var det då rakt ingen diskussion. Beslutet kom som från en klar himmel: Ni skall tillbringa Tre och en halv vecka ihop med Tretton Amerikanska Cockers........?????? Och vad är det? Först trodde jag att det gällde Tretton stycken kockar som var till för at tillfredställa mitt enorma behov av näring innan jag förstod att dessa Tretton skulle konkurera med mig om all mat...!!!??? Och till råga på allt så ansåg han att spånet skulle få ansvaret att se till så att jag inte skämde ut mig.... MIG? Jag är väl den i familjen som verkligen vet hur man för sig? De andra används i omgivningen som grunden till alla skämt de kan hitta på. Typ Norge och Blondin- historier ni vet....
Nu är jag lite skärrad och behöver nog lite eftertänksam sömn så jag försöker berätta lite mer innan fängelsedörrarna slår igen.
Med tårfyllda ögon:
Stina 

Husse släppte, som vanligt, ut oss igenom dörren från firman och Spånet rusade ut till närmaste gräsplätt. Nu råkade den ju vara precis bredvid Turebergsleden som är mycket välbesökt av bilar på genomresa i hundratio typ. Så när jag stog och såg hur spånet äntligen försökte ta livet av sig så blev husse smått hysterisk och skrek i högan sky att hon skulle komma till honom. Men där satt hon och gjorde både ettan och tvåan i godan ro ca: 20 centimeter från rusningstrafiken. Det är faktiskt riktigt kul att se husse få dessa enormt starka kickarna med adrenalin. Han hoppar mycket högre och blir mycket rödare i ansiktet då. Och lyckades hon då ? NEJ!
Inte en så enkel sak som att se till att mitt näringsintag kunde fördubblas klarar det lilla krypet av. Skam den som ger sig tänkte jag och rusade snabbt i den andra riktningen för att lura ut henne på nästa, livligt trafikerade, gata. Då, minsann, så hoppade hon raskt in i husses "Lyxbil" och skulle göra sig till igen. Ni förstår ju säkert vem som till slut blev syndabocken i hela den här historien som började så bra......... Husse blev flyförbannad när han såg att jag satte av i "fel" riktning och rusade efter med sjumilakliv för att fånga in och ösa ovett över mig. Vad skulle det vara bra för? Jag klarar mig ju själv! Sedan så satt han i en timmes tid på vägen hem och mummlade nåt om en stor grop som skulle grävas och höga staket.......?????? Han är säkert jätterädd att någon skall se honom behandla mig så orättvist som bara han kan.

Med hopp om en rättvisare värld och fler säckar med mat så önskar jeg er en härlig Hussefri dag.......

Stina

Husse har det tydligen inte så lätt! Han envisas att, med sorgsna ögon, sitta vid våra stolar varje kväll och jollra som en liten hönsmamma innan han äntligen låter oss vara ifred för att sova. Begriper inte karln att man behöver sova när man är trött? Så här är de tre huvudrelerna för en normal bulldog (MIG):

1/ Man skall sova när man är trött.

2/ Man skall äta när man är hungrig (Vilket aldrig händer utom i enstaka fall, typ två gånger per dag)

3/ Man skall jobba när man har lust ( Vilket jag aldrig har)

Lär man sig dessa regler så kommer samvaron med en bulldog att fungera smärtfritt. Och hur fungerar detta i verkligheten då? Jo när man nyss har ätit de små smulor, som serveras på morgonen, så är man trött! När man sedan har kurat ihop sig och somnat så där skönt så kommer husse och rycker upp en till glada hejarop och tvingar ut mig i kylan. "Nu skall vi åka till jobbet, Hurra!" Jag tittar då på honom med irriterad min och tänker: Där bröt han genast mot tva av tre regler (1 & 3) sedan när  man, efter långt skumpande i hans "Lyxbil" som knappt håller ihop, kommer fram så förväntar man att han snabbt utfodrar oss för att krafterna skall räcka till för jobbet. Men! Ingen mat och dålig sömn i ett arbete som jag då rakt inte har lust till!!!!!!!!!   Och denna gång!!!! ALLA FEL!!!!! Kan ni förstå att man ibland inte är på sitt bästa humör?
Om han tycker så mycket om MIG (Kia råkar ju bara ligga bredvid mig) så han har så svårt att slita sig från den gudomliga på kvällarna så kanske han skulle tänka lite mer på grundreglerna om han vill ha lite ömhet tillbaka. Nu visar jag oftast, med ett bortvänt huvud och en tass i ansiktet på honom, mitt ogillande mot hans sätt att strunta i självklara regler som säkert står uppskrivna någonstans.
Det skall bli kul att höra från matte hur han klarat tiden i Thailand utan mig när dom kommer hem. Hans semester kommer naturligtvis att bli helt förstörd på grund av tårfyllda minnesstunder på mornar och kvällar då han sitter och kramar kudden och låtsas att det är en ljuvlig liten lagom smärt och smidig varelse som med sina kloka ögon tittar på honom med kärlek (Mig). När han kommer hem så kommer han säkert att, utsliten av sömnbrist, jublande rusa fram och krama mig och utropa: Jag skall härmed foga mig och börja följa de tre Bulldogsreglerna!!!!!!  Åhhhh! Vad det skall bli härligt när detta sker. Jag ser verkligen fram mot bättre tider.
Nu skall jag nog sova en liten stund innan husse kommer och bryter mot regel nr 1 & 3 igen. Ha en underbar dag!

/Stina

Idag kom det första vårtecknet! Husse stog och tittade på trallen och såg fundersam ut. Jag tänkte att han såg ut att behöva hjälp så jag spatserade fram för att titta jag med men jag såg inget onormalt. Undrar om han ser något som inte jag ser tänkte jag. Plötsligt ropade han bara rakt ut: Vad har ni gjort? Vad då gjort? Tänkte jag, trallen har han ju skrytit med att han gjort själv för länge sedan. Han tar upp det med matte varje gång hon frågar var alla stenar som han köpt dit har tagit vägen. Jag har ju inte gjort någonting......
Då såg jag vad som kanske fått honom lite lätt upprörd..... Det låg några små bevis från de dagar då vintervädret inte varit så bra och vi (Kia och jag) har haft lite bråttom och inte velat gå längre än nödvändigt......Om ni förstår vad jag menar....?
Men det är ju faktiskt på det sättet att när snön ligger ovanpå som ett skyddande täcke så är man ju inte på trallen utan på snön.....Eller....?? Och snö finns ju överallt och jag ser då rakt ingen skillnad.....Så vad är problemet? Hur upprörd kan man bli på ingenting? Hur som helst så bestämde vi oss för att lägga oss i solen för att titta på när anfallet gick över.

Spånet spelade helt oskyldig hon och sov med ena ögat öppet. Husse gick på det fullt ut och ställde sig, efter en städnings timme, och tittade förgrymmat på mig......På MIG!!!!!!?????? Det borde ju framgå av min avslappnade attityd att jag inte varit så väldigt medskyldig (lite kanske) till oredan.

Som tur var så åkte husse iväg, i sin ensamhet, på förmiddagen och lämnade oss i mattes vård. HON är mycket mer förstående och tjafsar inte så fasligt. Vi fick ostört ligga i solen hela dagen och bara njuta. Inga förmaningar och inga måsten.....Härligt... Men säg den lycka som varar......? Husse kom ju hem igen och började domdera, t.ex. "Det är inte dags för mat ännu" och liknande larvigheter. Han fattar inte att solandet tar på krafterna och att det behövs en rejäl påfyllning av näring för att inte lacka ur totalt. Är det konstigt att man blir sur då?


/  Stina

Jaha! Vad är nu detta? Jo jag har varit ledig för "Vård av Sjuk Matte" och därför inte varit på jobbet sedan i Onsdags. Dessutom så fick jag lov att vara barnvakt samtidigt. Krypet fick försenat sportlov. De första dagarna gick ganska bra men sedan så piggnade matte på sig såpass mycket att hon började lägga sig i hur jag sportade runt med krypet.
Det är väl inte hon som skall ta såna beslut när jag VAM:ar? Hon skall tas om hand och krypet skall sportaktiveras. Det är ju det som ÄR sportlov.....Eller hur?  Sporter som T.ex.

Rusk med litet kräk.
Släp med litet kräk.
Hopp på litet kryp o.s.v.

DET är vad jag kallar sportlovsaktiviteter. Nu är det ju så att det lilla krypet inte alls hade samma åsikter som jag utan hon skällde ifrån stup i ett bara för att matte skulle oja sig över henne. Skällde föresten! Hon låter som ett viskande litet murmeldjur när hon försöker. Varje gång som det kom ett så´nt konstigt ljud från henne så tittade matte förvånat på henne och frågade vad det var som lät. Och sedan såg hon ju alltid att jag just håll på med lite "sport" så bannor och förmaningar till mig men krypet fick tröst i soffan.......


Otack är den godes lön...... Jag bara gör mitt jobb!!!!!!!
När sedan husse kom hem på kvällarna så fortsatte förmaningarna. Då skulle, naturligtvis, matte skvallra om mina små lustiga skämt med krypet. Och mera bannor till mig medans spånet satt och avgudade den gammle gubben som var irriterande partisk.

Han måste lida av kärlkramp, förstoppning eller bristande blodflöde som han gick på. Här måste det fixas lite adrennalin snabbast möjligt innan det spårar ur alldeles. Jag hoppade på honom och bet lite kärleksfullt i hans hand och ben så blodet skulle börja forsa igen.

Spånet stirrade förvånat och verkade imponerad av mig som vågade anfalla husse så där. Menhusse började tjaffsa änne mer på mig och satte igång med ett förmaningstal som höll på i evigheter. Jag försökte se intresserad ut.

Till slut fick jag nog.Jag kände jag måste nog tala honom till rätta.

Jag förklarade långsamt (han har ju så svårt att förstå) att hans sätt att agera i huset inte var önskvärt och ville han gå på som han gjort i kväll så skulla jag förpassa honom till garaget på obestämd tid.

Ni förstår säkert att husse tog intryck av min förmaning och handlade där efter. Men hur han handlade får ni veta i nästa uppdatering.........../Stina

Jag tror att det är en förkylning på gång! Igår när vi kom hem så fick jag vänta i evigheter på att få mat, trots att jag påvisade med bestämdhet att det verkligen var dags.

Det är väl klart att man blir sur......Här har man jobbat en hel dag och det minsta man kan begära är väl att maten är serverad när man kommer hem? Men inte då! Sedan tror husse att man, efter evighetslång väntan, skall bli överlycklig när den sent om sider serveras...! Då känner han inte mig. Efter middagen så la jag mig på puffen för att klart och tydligt demonstrera mitt missnöje.....Och vad händer då tror ni? Jo smilfinken hoppar upp för att "trösta" mig....MIG!!!!!! Jag behöver minsan ingen tröst av ett litet levande gossedjur som smilar mot allt och alla.

Med ett par riktiga tjuvnyp räknade jag med att krypet skulle bli förskräckt och hoppa ned igen och låta mig ligga i min ensamhet så att husse förstod att ett gravt fel begåtts. Och!!! Skällning igen! Husseansåg att det bara var gulligt med en liten smilfink som bara ville trösta mig. Så jag tvingades åter att be om ursäkt.

Tror ni inte att spånet genast drog nytta av hela situationen och använde mig som huvudkudde medans jag bara fick gilla läget. Herre gud vad jag måste stå ut med mycket elände i det här huset.

Och min näsa bara droppade. Ingen empati att hämta här inte!!!!!!!!


Hälsningar en lite krasslig Stina men på bättringsvägen

Jobb! Jobb! Jobb!  Hela livet består numera av JOBB!!!!!! Jag måste få lite roligt snart annars sprängs jag. När man väl finner en liten glimt av nöje, så som ett litet spratt med spånet, så står husse och tittar över axeln på mig med diverse straff som påföljd... det här innebär att jag måste sköta min planering mycket bättre. Härom kvällen så lyckades jag flera gånger med att vänta ut den gammla tråkmånsen för att med en tjurrusning kasta mig ned från puffen och snabbt hoppa upp i stolen (den stolen som spånet råkade ligga i) och av en händelse studsa runt av glädje över att vädret på TV verkade så bra......:-)))) Man kan ju inte skylla på mig för att hon råkade ligga just där.....Eller hur?? Sedan var det snabbt ned igen och upp på puffen och kasta sig på mage. När husse ,som hört allt, rusade in så låg jag och "sov". Jag tittade på honom och försökte förmedla informationen att jag inte heller visste vaddet var som låtit så där. Men han tittade på mig med en misstänksam blick och sa "Vad har du gjort nu då?" Hur kan han misstänka mig? Jag som ligger här i godan ro. Han har nog satt speglar eller kameror för annars finns det ingen chans att han kunnat se vad jag gjort. Hmm!
Jag måste tydligen vara mer försiktig än så här.......

Ha en bra dag!

/Stina

Han har fått något polioliknande syndrom i följande delar av kroppen: Armarna, Benen, Ögonen, Öronen & Hjärnan. Vi vanliga normalbegåvade kallar det ett dödsliknande tillstånd som även kan liknas med begravningsdax....... Han liknar mest en zombie just nu...... I och för sig ingen skillnad mot förr bara lite blekare..... Han påstår att han jobbar så hårt och behöver vila mycket..... Vad jag har sett så vilar han hela dagarna. Går omkring och pratar lite med olika människor för att sedan skynda in på kontoret och skriva lite papper och sedan ut och jaga runt nya människor igen. Rena semestern tycker jag..... Han påstår att detta lustfyllda tidsfördriv är JOBBIGT!!??? Jag kan rusa runt och hinna prata med fyra gånger så många och ändå inte känna av det minsta lilla trötthet...  Men som vanligt så är det mycket gnäll och lika mycket trams när det gäller husse. Han behöver mer av min fasta och styrande hand. Han klarar sig inte själv längre.....
Och föresten så har han inte rört kameran på veckor så några bevis på mitt elände finns inte idag. Men ni får tro mig på mitt ord.. Jag kan numera berätta att jag är utnämd (av mig) till brottardrottningen i Igelsta...!!!!!!!!!! Hurra ropade ni säkert innan en tanke slog er..... Vem har hon brottats med????? Jo nu kan jag avslöja att det lilla krypet har försökt att sätta sig på mig, min stol, mina leksaker och min husse.......!!!?????  Jag insåg då att jag blivit lite förslappad och behövde mycket akut träning..... Hur tränar då en riktigt lagom snygg och muskulös liten skönhetsdrottning som jag tror ni. Jo med en stor envishet och ignorerande av husses protester så hoppar jag på krypet, sliter i hennes täcke och framför allt stjäl hennes mat. I´m back!!!!!!! Nu är det ingen lek längre. Jag håller på att ta tillbaka initiativet från alla svagsinta som försökt att ta min plats under min sk. opasslighet.  Jag har städat hela huset med det lilla krypet som dammtrasa och ändå fått bassning av husse ( Som borde vara överlycklig för avlastningen) fast jag tycker att det blev ganska rent. Förmodligen missade jag en liten fläck....  Sedan har jag jagat en fasanhöna genom alla häckar på tomten .....Och fick bassning igen, förmodligen för att jag inte fångade henne. Han kan ju försöka själv! Dom är fruktansvärt snabba.... Sedan har jag suttit på armstödet på soffan för att han skall nå mig med alla sina gulliga små smekningar och finna lite ro i livet ....Men det såg han aldrig utan när jag hoppade rakt på hans mage för att han skulle reagera så blev han bara irriterad och ryade nå´t om att man inte kan väcka folk på detta sättet. Vaddå!!!???? Han sov ju inte! Han rörde sig ju! Förstår ni vad jag menar nu? Han bara tramsar...... Nä nu startar jag ett nytt parti: BULLDOGPOWER 
Nu ska han pyssla med datorn igen så på återhörande......
Stina