Stina

I går fortsatte träningen av den lille. Jag visade noga hur man anfaller husses stövlar och sätter tänderna i dom. Den lilla fegisen sprang och gömde sig när jag rusade omkring med en stövel i munnen. Hon trodde bergis att jag skulle slå henne med den. Jag skulle ju aldrig göra något dylikt (He he he!). Och hon hann undan hela tiden. En stor stövel är ganska otymplig i svängarna kan jag berätta. Men efter ett tag så lugnade hon ner sig och insåg det roliga med dem. Vi jagade varandra ett tag och lade oss sedan ned för att gnaga. Inte så gott kan jag meddela och andra skor, tofflor, sandaler eller stövlar  fanns inte att tillgå för dagen. Om dom inte står i garderoben så lyfter husse upp godbitarna på någon kasse eller bänk. Kunde jag sjunga så skulle grannarna få höra "Det ska va skinnskor" sjungas hela dagarna.
Nä fy för plast och gummiskor. Men man tager vad man haver......Och tränas skulle det. När husse sen kom hem, ja då hade vi alldeles glömt av att ställa tillbaka stövlarna igen. Men han tycker ju det är så roligt att pyssla så det gjorde nog ingenting. Han bara suckade när han såg stövlarna utspridda på golvet.

Och i korgen.

Sedan kom ju husse hem för kvällen och snart därefter matte. Som ni vet så försöker jag förlusta mig med de trevliga små upptågen medans husse och framförallt matte är borta. Dom har ju så lätt att bli upprörda annars. Humörssvägningar kallas det visst. Men nu tänkte jag ha riktigt roligt....... jag övertalade Kia att visa dom hur duktig hon varit som lärt sig lite nya moves. Ja hur tror ni hon klarade det då? Hon är spånigare än grannens katt. Hon satte av efter matte (av alla ) och började tugga på hennes tofflor. Det var bara det att dom satt på mattes fötter....

Trodde hon att det skulle bli så lyckat då...???
Trots att husses skor stog på golvet och bara väntade på hennes vassa tänder. Dom hade hon säkert kunnat tugga på i minst en kvart innan husse ens märkte nå´t. Och matte började steppa och försöka kicka undan henne men jag måste ju säga att hon var ihärdig som sjutton. God girl!

Sedan fick massor av bassning för att hon inte slutade när matte sa till. Hon tvingades naturligtvis att ge upp efter det.

Men hon var inte speciellt glad kan jag säga. Hon tyckte att hon varit så duktig som lärt sig allt på en förmiddag och matte visade ingen uppskattning alls. Med bestämda steg gick hon mot mig. Hon skulle säkert ge sig på mig för att få utlopp för sina känslor nu när "hennes" älskling blivit så sur på henne. Men jag förstår inte hur hon kunde tro att jag planerat alltihop?????   Så´n är ju inte jag. Jag satt ju och led med henne och tyckte att hon blivit väldigt orättvist behandlad. (Hihihihihihi) I själva verket så höll jag på att gå i bitar av återhållet skrattanfall. Hon kastade en sista blick på godbitarna som satt kvar på mattes fötter och skulle ge sig på mig. Med den onda blicken.!

Det syntes hur arg hon var. jag tittade mig snabbt omkring. Var är husse? Nu måste han väl förstå vem som är den jobbiga av oss? Dom hade ju sett hur oskyldig jag var.

Av en ren händelse så fick ju den lilla hjärnlösa massor av skäll av husse , både för att hon gett sig på mattes skor och för att hon sedan försökte ge sig på mig. Lilla Stina hade ju inte gjort nå´t....YES!!!!!!! Jag är fortfarande i topp! Nu är det bara och öka tempot ytterligare här hemma. Dom börjar "äta ur min hand" som dom säger. Åhhhh!
Vad jag är bäst på det här....