Jag har varit lite opasslig......

Jag har haft en vanlig kvinnlig åkomma som sänkt mitt humör till den nivån som ni vanliga dödliga befinner er på förjämnan. Nu börjar jag se ett ljus i mörkret men ingen snygg karl....... Husse hade lovat att jag skulle få en date i vår men sedan läste han hundsport och ångrade sig snabbt. "Det verkar vara för mycket jobb med det där"??????? I vilken del gör han jobbet???? Vad jag förstår så hade han planer på att göra om mig till avelsko och det utan att ens ta upp frågan med mig först... Okey! Nu blev det inte så men det är ju tanken som räknas, säger han alltid.... Så nu skall jag ställa till med ett litet elände för honom i ett par dagar.
Vi har jobbat och kommit hem sent varje kväll så det har inte funits tid för dotortryckningar på ett tag. Alla ni som ringt och hotat husse med diverse reprisalier under den här tiden, vill jag tacka för erat stöd. Han har varit väldigt givmild med godis de dagarna. Man ser hur samvetet, rättvist, plågar honom och våra arbetsinsatser har minimerats till att bara ligga och förgylla allas tillvaro. Det har JAG klarat mycket bra. Kia, däremot, har ju fjantat runt som vanligt och försökt ställa sig in.  Idag har jag kännt mig som en vanlig Stina och aktiverat krypet hela dagen. Jag har hoppat på henne stup i ett. Husse var ledig idag och vi lämnades äntligen ensamma hemma på eftermiddagen. Ingen som bevakade alla steg man tog. Vilken befriande känsla att åter få regera huset och avgöra vad och när allt skall göras....:-)
Nu lovar jag att återkomma mer frekvent med upplysningar om de hemskheter som drabbar mig och även de få njutningsfulla tillfällen som inträffar.

Ryckigt...!

Nu vet man inte när eller hur man jobbar längre. Husse har t.ex. släpat med oss till jobbet i Måndags men lämnade oss till vårt öde i Tisdags och Onsdags för att slita med oss igen i Torsdag och Fredags men lämnade oss åter i Lördags.  Vad pysslar han med när han far iväg ensam så där? Han kan rimligen inte klara sig ensam, utan oss (mig), i så många dagar. Så nu undrar om det är nå´t ovanligt på gång. I och för sig så brukar allt han företar sig vara ovanligt.
Dessutom så började han leta efter småsår i mina tassar i helgen för han påstod sig hittat en del röda små fläckar på golvet..........En dam diskuterar inte de halvårsvisa, könsrelaterade, problem som vi drabbas av då och då... Men vem skulle ändå tro att den svagsinte skulle förstå nå´t om detta när inget annat går in i loftet heller.
I Fredags så var jag riktigt på mitt egna lilla humör och hade ingen lust alls att jobba så jag låg nerborrad i täcket på stolen när han och den lilla förädaren (Krypet) studsade ut med ett glatt leende till bilen för att åka till jobbet. Åk ni! Tänkte jag, så kanske jag kunde göra lite nytta här hemma i min ensamhet. Tror ni att idioten åkte då? Nej då! Han kom inrusandes och slet upp mig ur stolen och bar mig, förnedrande, till bilen som dessutom var iskall. Där skulle jag ligga tillsammans med en hyperhispig liten slashas (Krypet igen) som bara längtade tillbaka till jobbet.
Idag då, för att bli lite aktuell, så var det Två gläfsande små byrackor som irrat bort sig alldeles i skogen. Dom rände utmed vår tomtgräns och förde ett hiskeligt oväsen i timmar så husse släppte till slut ut mig så jag kunde rätta till saker och ting. Jag rusade fram till staketet och talad, i skarpa ordalag, om för dom att det inte var lämpligt att de störde mig i min koncentration gällande åtgärder mot husse. Efter detta så stack dom till skogs igen. Där lär dom ju synas väldigt bra för dom hade konstiga jackor som liknade de som sopgubbarna har. Kom aldrig hit igen! Ropade jag högt efter dem. Så när det också fixat. Det känns så skönt att min familj har en så rådig och handlingskraftig ledare som tar hand om dem.
Men för sjutton!!!!! Ge mig lite kredit för allt jag gör.......

Husse straffar man så här

Ibland så måste husse tuktas så han inte får för sig en massa. Ett bra sätt är att leka med en liten boll och hoppa halvvägs upp i soffan för att stöta med bollen på honom för att aktivera honom lite.

Sedan "råkar" man missa bollen och "råkar" bita honom i låret eller något annat bra ställe. Han blir så uppspelt när det händer och rusar oftast upp ur soffan med ett glatt utrop för att visa sin uppskattning. Det är vid sådana tillfällen som jag känner att jag verkligen är bra för den här familjen. De blir så uplivade av lite kreativt tänkande.
Ett annat sätt är att springa ut till tvättstugan och kasta sig ned framför en boll eller något lika bra för att skälla då jag inte "vågar" hämta den Fem centimeter ifrån mig.

Detta är synnerligen effektivt när husse ligger och åmar sig för huvudvärk eller liknande. Han uppskattar det verkligen. Han visar det med muntra hejarop och vilda viftningar med armarna för att sedan lyfta upp mig och bära mig till stolen så jag får vila en stund. Han är så tacksam det lilla livet.......:-) Men jag förstår inte vad han menar med att jag skall sova i ett par veckor........??????? Då kommer han ju aldrig att kunna bli aktiverad....!
Det finns många sätt att straffa/aktivera husse på. En liten sak som ibland faller mig in är att lura spånet att hon skall få leka med mina saker.

När hon hoppar ner från sin (min, alla stolar är mina) stol för att äntligen få leka med en mina leksaker (alla är mina) så sliter jag omgående av henne den och jagar sedan runt henne i hela huset som straff. Då brukar husse bli så upplivad att han springer efter med andan i halsen och gastar nå´t om jämlikhet och att alla bulldogar i huset får leka med alla saker. Förstår ni ur snedvriden han verklighetsbild är? Det fungerar ju inte på det viset.... Jag var ju först! Alla andra som jag motvilligt släpper in i huset nu skall foga sig efter mina villkor.
Dessa små tips är bara ett fåtal av de tusentals som jag förfogar över och mer kommer om jag kan lita på att ni inte skvallrar för husse. Inte för att jag tror att han skulle förstå i alla fall men jag vill vara på den säkra sidan.
Tänk nu på att en del av dessa tips kan förorsaka stora skador på eran husse om ni är otränade så prova er fram lite försiktigt. Dom kan ju bli lite kinkiga liksom.
Till sist ......Visa vem som bestämer!     /Stina

STREJK!!!!!!!!!

Hela, långa, veckan har jag närmat mig en strejksituation men husse tycks inte märka nå´t. Jag har låtit honom gå längre och längre för att hämta, lyfta och krama mig hela vägen till bilen. Men han verkar inte förstå piken. Så här är det nämligen:  Om jag skall stödja honom när han jobbar så kräver jag följande:
1/  Jag skall ha mycket godis hela dagarna om jag skall hålla mig från hungerdöden
2/  Jag skall färdas i en mjuk och tyst bil som inte stör min sömn (Skönhetssömn behövs inte)
3/  Jag skall ha rätt att fritt få utnyttja MIN leksak (Krypet) utan att somliga lägger sig i
4/  Det skall sparkas fotboll med mig Två timmar varje dag
Dessutom skall jag ha rätt till omförhandling när jag så vill.
Dessa krav kan inte anses vara orimliga då nästan hela, den gemensamma, arbetsinsatsen utförs av mig på ett eller annat sätt. I Fredags så tänkte jag att nu skall du få bära. Jag låg kallt kvar i min stol medans krypet hoppade runt som vanligt och fjantade som en liten kattunge. Och husse då? Han tittade på mig, suckaade och gick ut. Han kommer snart, tänkte jag. Men det var tyst. Så öppnades så dörren och jag borrade ned huvudet i stolen och spelade död. Jag kluckade nästan av skratt då jag såg framför mig hur förtvivlad han var och hur han veknade för att omgående gå med på mina krav så att jag skulle ge mig. 
Han sa bara ta semester ni för matte är hemma idag och jag behöver lite lugn och ro på jobbet. Sedan gick han igen. Jag kastade mig ner från stolen och rusade fram till dörren, men den var låst....... Jag ville ju inte alls vara hemma från jobbet. Krypet stog bara och stirrade på dörren och fattade (som vanligt) ingenting. Resten av den dagen var det bara sömn som gällde.
Mer i morgon.......Sov Gott

Semester!!!!!!!!

När vi kom hem, tidigt för en gång skull, i Fredags så sa husse att nu är det semester. Vad innebär det då? Tänkte jag och det visade sig på Lördagen.... Husse låg i soffan och slötittadepå TV fram till 12 och sedan satt han framför datan resten av eftermiddagen. Själv så sov jag, helt utmattad efter en veckas hårt jobb, hela dagen. Även spånet låg som i dvala. Men det gör ju hon nästan jämt så det var ingen större skillnad. Då fattade jag vad semester är. Nämligen ett totalt noll-läge på alla sysslor inklusive godisutdelning och matransoner. Jag gillar inte semester! På kvällen sa husse, lite gulligt, till oss att det är semester i morgon också. VAAA!!!!!!! Inte en semesterdag till! Jag har haft så tråkigt så det räcker faktiskt nu.......
I morse tänkte jag allt visa hur en Stina semester ska firas.....Jag sprang runt redan tidigt och talade högljudt om att det var matdags........Efter en lång tids skällande pallrade sig husse fram ur tomma intet och fixade med maten som skall stå och dra i evigheter, men det var ju i alla fall en början. Under tiden så muntrade jag upp det lilla krypet med allehanda små lustiga språng och hopp som alltid slutade på henne där hon låg och fortsatte sin semester. Riktigt underhållande måste jag säga. Husse hade inte riktigt sitt roande humör i sig idag för han bannade mig varje gång jag skojade till det lite. Krypet är min leksak och jag roar mig med henne och studsar på henne när det behagar......Det är bara att gilla läget gubbe lilla.....
Efter att alla ätit, vissa till dom var mätta och andra (jag) så att hungerdöden bara skjutits upp ett par timmar, så kom det ett program med en vidrig liten gubbe som idgade psykisk tortyr på de själständiga och stolta hundar han hittade på gator och torg. Jag blev riktigt upprörd över han sätt att behandla hundarna.

Jag rusade omkring i TV-rummet och upp i alla stolar och soffor gapade och skrek för att husse skulle se hur illa han betedde sig (gubben i TV menar jag). Han tittade, trött, på mig och sa bara att jag skulle lugna ner mig annars fick jag också åka till TV-gubben. Han, TV-gubben menar jag, gör ju robotar av enskilda individer och får dom att agera apatiskt och inte självständigt som jag.......Jag blev så sur på husse när han bannade mig så jag fick lov att hoppa lite mera på krypet. Då bannade han mig ännu mera.......Vad ville karln igentligen?

Då sa han till mig att genast sluta och hoppa på henne för hon försöker sova och att hon kunde bli ledsen om jag var elak mot henne hela dagarna. Då tänkte jag att det var nog läge att försöka få alla att tro på min totala omvändelse till en mesig och jamsande liten tönt. Jag satte igång och trösta det lilla spånet. Som om det behövdes.... Hon vet ju sin plats, men lite teater för husse kan ju inte skada.

Efter denna lilla yttring av medkänsla för de svaga i samhället så satte jag igång med förlustande lekar i hela huset. Det är så roligt när alla står och tittar, beundrande, när jag svingar alla leksaker med rasande fart. Men det finns ju tydligen undantag. Husse skickade nämligen ut mig med buller och brak. Spring av dig nu! Sa han. Där stog jag så i min ensamhet och funderade vad denna snöiga trädgård kunnde bjuda på för lustigheter idag då. Jag såg mig omkring och insåg att möjligheterna var kraftigt begränsade.

Hmmmmm! Då slog det mig! Lura ut-tricket...... Jag rusade snabbt iväg bakom huset och började skälla så högt jag kunnde. YES!  Där kom husse rusande för att se vad jag hade för mig. Jag tittade glatt på honom där han haltade fram (hans knä som jag fick skulden för att ha haft sönder är inte helt än) och väntade på de glada små ropen av lycka att han äntligen skulle få komma ut och sparka lite boll med mig. Han stannade och stirrade på mig för att sedan vända sig om och gå in igen. Äsch! En riktig bullis klarar sig själv! Jag strosade fram till den där bollen som husse brukar stoppa godis i ibland och test kickade lite för att se om det skett ett under. Och se där.....Det skramlade... Jag rullade den där bollen i flera timmar innan det som skrammlade kom ut och visade sig vara en liten isbit. Jösses! Jag hade gjort av med det mesta av morgonens lilla näringsintag på att jaga en liten isbit.......! Nu var det bråttom..... Jag kunde ju svälta ihjäl när som helst..... Fort fram till dörren och krafsa så jag kunde komma in till mat och godis innan det sista andetaget var draget. Väl inne så var det bara att kasta sig ner framför godisskåpet för att rädda det lilla liv som var kvar...

Men hör du inte vad jag säger? Sa husse. Du har nog skitiga öron. Ja det skall vi göra! Tvätta öronen. Kom här Stina så får du se, ropade han glatt och for in med huvudet i medicinskåpet och där kunde han ju stanna tänkte jag för hans besök i det skåpet brukar inte sluta bra. Mycket riktigt så var jag plötsligt infångad och fasthållen med en sliskig sörja i bägge öronen och husse som masserade mitt huvud tills öronen glödde. Han är inte riktigt klok! Ena stunden skall det duschas och i nästa så smutsar han ner mig med klägg i öronen. Efter denna eftermiddag så valde jag att lägga mig på golvet och försöka göra ingenting för annars får ju den svagsinte gubben bara för sig nya idiotlekar.

RSS 2.0