Husses bravader
Jag vet inte längre vad jag ska berätta om husses sysslor.....Han fortsätter med sina sladdar och lampor. Rätt som det är så springer han ut och kryper runt i buskarna för att sedan springa in igen..??? Letar han också efter råttor, sorkar, igelkottar och grodor eller vad håller han på med? Plötsligt hänger han i ett träd för att senare stå med huvudet i ett skåp som sitter ute på väggen. Så höll det på hela lördagen. Jag och Kia försökte hänga på för att finna en lösning på alla frågetecken. Men inte då!
Lillmatte kom hem på eftermiddagen och när hon skulle åka så sa husse hysteriskt "Inte än! Du måste vänta 12 minuter!" Varför då? frågade hon. "Du får se!" sa husse. Vad håller han på med? Matte kom hem och tvingades också stå på samma plats och vänta. Men inget hände. Då började han springa runt och trycka på knappar och plötsligt lyste halva trädgården upp. Lycklig och med strålande ögon stirrade husse vilt runt omkring och utropade "Det här är bara början" Matte kommenterade kort "Välkommen till cirkus Igelsta" och gick in. Lillmatte sa " Ja det var ju fint" och åkte hem. Där stog husse, ensam och beundrade sitt "mästerverk". Jag tyckte lite synd om honom då. För att muntra upp honom lite så började jag också dra i sladdarna och det var ju jättekul ända fram till att lamporna slocknade. Det var roligt att se hur glad husse blev då. Han kunde ju börja om igen! Han som tycker det är så roligt. Han försökte springa ifatt mig för att kramas och tala om hur glad han var att han hade mig just då. Men jag tyckte att jag gjort tillräckligt mycket för honom så jag sprang runt huset till han tröttnade.
Senare på kvällen när vi skulle ut på nattpromenaden så var vi, kräket och jag, plötsligt ensamma. Husse var som bortblåst. Så såg jag att det ruskade väldigt i en buske och se där!!!!! Det började lysa i den också. Hur många sladdar och lampor har han igentligen? Han har aldrig varit på detta sättet förrut. Han glömmer ju allt utom sladdarna. Man får väl börja att roa sig själv då!
När vi kom in så skulle jag roa mig jättemycket och tittade runt för att hitta nå´t skoj. Men det enda som dög var ju Kia. Raskt till handling. Jag satte igång att buffla på henne och bita i benen för att sätta fart på henne men hon trulade så jag fick sätta upp farten lite. Då sprang hon in under stolarna (MINA) och gömde sig. Spånigt tänkte jag och hoppade upp i stolen som hon stog under och började hoppa. Hon for ut därifrån i full fart. Äntligen! Nu är hon igång. Då böjade husse skälla på mig och sa att hon (krypet) vill vara ifred och sova men jag ger inte upp så lätt. På henne igen! Då springer den lilla veklingen in under stolarna igen. Hur dum kan man va? Jag for upp och hoppade igen men då la hon sig ned och mina graciösa hopp gjorde ingen verkan alls.
Ohhh vad livet kan vara orättvist ibland! Husse bara skrattade åt min förtvivlan. Där låg det lilla krypet och sov medans jag hade tråkigt.
Lillmatte kom hem på eftermiddagen och när hon skulle åka så sa husse hysteriskt "Inte än! Du måste vänta 12 minuter!" Varför då? frågade hon. "Du får se!" sa husse. Vad håller han på med? Matte kom hem och tvingades också stå på samma plats och vänta. Men inget hände. Då började han springa runt och trycka på knappar och plötsligt lyste halva trädgården upp. Lycklig och med strålande ögon stirrade husse vilt runt omkring och utropade "Det här är bara början" Matte kommenterade kort "Välkommen till cirkus Igelsta" och gick in. Lillmatte sa " Ja det var ju fint" och åkte hem. Där stog husse, ensam och beundrade sitt "mästerverk". Jag tyckte lite synd om honom då. För att muntra upp honom lite så började jag också dra i sladdarna och det var ju jättekul ända fram till att lamporna slocknade. Det var roligt att se hur glad husse blev då. Han kunde ju börja om igen! Han som tycker det är så roligt. Han försökte springa ifatt mig för att kramas och tala om hur glad han var att han hade mig just då. Men jag tyckte att jag gjort tillräckligt mycket för honom så jag sprang runt huset till han tröttnade.
Senare på kvällen när vi skulle ut på nattpromenaden så var vi, kräket och jag, plötsligt ensamma. Husse var som bortblåst. Så såg jag att det ruskade väldigt i en buske och se där!!!!! Det började lysa i den också. Hur många sladdar och lampor har han igentligen? Han har aldrig varit på detta sättet förrut. Han glömmer ju allt utom sladdarna. Man får väl börja att roa sig själv då!
När vi kom in så skulle jag roa mig jättemycket och tittade runt för att hitta nå´t skoj. Men det enda som dög var ju Kia. Raskt till handling. Jag satte igång att buffla på henne och bita i benen för att sätta fart på henne men hon trulade så jag fick sätta upp farten lite. Då sprang hon in under stolarna (MINA) och gömde sig. Spånigt tänkte jag och hoppade upp i stolen som hon stog under och började hoppa. Hon for ut därifrån i full fart. Äntligen! Nu är hon igång. Då böjade husse skälla på mig och sa att hon (krypet) vill vara ifred och sova men jag ger inte upp så lätt. På henne igen! Då springer den lilla veklingen in under stolarna igen. Hur dum kan man va? Jag for upp och hoppade igen men då la hon sig ned och mina graciösa hopp gjorde ingen verkan alls.
Ohhh vad livet kan vara orättvist ibland! Husse bara skrattade åt min förtvivlan. Där låg det lilla krypet och sov medans jag hade tråkigt.
Nu är det allvar....!
Hon, det lilla krypet, bara ligger i stolen bredvid mig och snusar som om inget kunde hota henne nu...Hon känner sig säkert trygg med mig som beskyddare bredvid sig. Men ack vad hon bedrar sig! Bara för att det två stolar nu så innebär det inte automatiskt att den ena är hennes. PLATSEN är MIN!!!!! Kräket kan vara på puffen och därmed basta....Jag försökte att tala vänligt med henne om den saken till att börja med, men hon fattade ju noll som vanligt.
Sedan började jag förklara situationen lite närmare.
Tror ni att hon förstod? Nej då! Jag kastade mig in i jobbet med full energi och hoppade på henne tills hon tröttnade och försvann.
Yes! Det är så här en slipsten skall dras........
För säkerhets skull så la jag husses sko i fotöljen bredvid mig så att alla skulle se att den var upptagen. Det fanns ju ingen baktanke med det alls....... Kräket hade så småningom fattat det hela så hon låg där hon skulle. Passa på du! Tänkte jag för snart kanske jag behöver den platsen också....Vad grymt underhållande jag kan vara...
Eller hur Kia din lilla raring. Ohhh vad det syns att du uppskattar mig och mina idéer....
Jag återkommer snart med husses äventyr..
Nu ger jag upp!
Han är inte riktigt klok! Husse alltså! Hela kvällen igår så stirrade han med glasartad blick på en konstgjord grankvist för att hitta felet med dom släckta lamporna. Sedan stack han ut till garaget igen för att hämta fler lådor fyllda med trådar och lampor. Med vilda ögon så slet han i dom och drog ur lampor som han satte i den där kvisten och då började det ryka...... "Hoppsan det var tydligen fel" sa han bara och fortsatte med nästa. Fördelen med dessa lampor och kablar är ju att han verkar ha glömt bort djungeln i duschrummet och det kan ju betyda att jag inte kan följa med och hålla tassen på utställningen nästa helg... Jag måste komma ihåg att skita ner mig ordentligt på Fredag kväll så att han inte hinner få mig ren till Lördag. YES! En liten ljusning i min dystra tillvaro.....
Och idag då?
Husse skulle, enligt mina beräkningar, börja bli lite (OBS LITE) normal idag, inte då! Han rusade hem på lunchen och flackade med blicken över alla lampor och sladdar sedan sa han bara: "OK! Nu drar jag igen.." Sen kom han hem med ytterligare en stor kasse med belysning. Det var sladdar och kontakter i överflöd. Om han ska få plats med alla dessa så måste han nog plantera en skog eller två.Men tror ni att det bekymrar honom? Inte då! Det kommer förmodligen att sluta med att grannarna har hela tomten full med lampor. Hur dum får man va? Han slösar bort alla mina matpengar på trams för grannarnas skull. gör han inget drastiskt för min välfärd idag så kommer jag att flytta ut honom till garaget....!!!! Här gör han ingen nytta!
Men så händer det som gör honom användbar igen......Kanske till och med lite acceptabel....
Han ställde våra stolar bredvid varandra. Och se där! Vi blev sams igen. Hur kul var det då? Not! Jag har hoppat mig i form på krypet varje dag fram tills nu, och så plötsligt skall vi vara "SAMS"????? Idioter! Vad tror dom får mig att njuta av livet? Jo ett par nappartag med kräket varje dag håller mig pigg och allert.Nu blir det så uppenbart när jag kliver över till stolen bredvid för att tillfredsställa mina maktbehov så att det bara blir skällning från husse, det stora spånet..... Nej i morgon skall krypets stol tillbaka i det mörka hörnet om jag så skall övertala matte att hjälpa mig.....
I morgon ska jag visa vad husse pysslat med i trädgården...Snart behöver jag solglasögon när jag går ur!!!!!! På kvällen alltså!
Och idag då?
Husse skulle, enligt mina beräkningar, börja bli lite (OBS LITE) normal idag, inte då! Han rusade hem på lunchen och flackade med blicken över alla lampor och sladdar sedan sa han bara: "OK! Nu drar jag igen.." Sen kom han hem med ytterligare en stor kasse med belysning. Det var sladdar och kontakter i överflöd. Om han ska få plats med alla dessa så måste han nog plantera en skog eller två.Men tror ni att det bekymrar honom? Inte då! Det kommer förmodligen att sluta med att grannarna har hela tomten full med lampor. Hur dum får man va? Han slösar bort alla mina matpengar på trams för grannarnas skull. gör han inget drastiskt för min välfärd idag så kommer jag att flytta ut honom till garaget....!!!! Här gör han ingen nytta!
Men så händer det som gör honom användbar igen......Kanske till och med lite acceptabel....
Han ställde våra stolar bredvid varandra. Och se där! Vi blev sams igen. Hur kul var det då? Not! Jag har hoppat mig i form på krypet varje dag fram tills nu, och så plötsligt skall vi vara "SAMS"????? Idioter! Vad tror dom får mig att njuta av livet? Jo ett par nappartag med kräket varje dag håller mig pigg och allert.Nu blir det så uppenbart när jag kliver över till stolen bredvid för att tillfredsställa mina maktbehov så att det bara blir skällning från husse, det stora spånet..... Nej i morgon skall krypets stol tillbaka i det mörka hörnet om jag så skall övertala matte att hjälpa mig.....
I morgon ska jag visa vad husse pysslat med i trädgården...Snart behöver jag solglasögon när jag går ur!!!!!! På kvällen alltså!
Åhhh nej!
Igår började husse tjata igen! Utställning!!!!!!!! Vad ska han på sån´t för? Jag hatar den där uppståndelsen som blir. Varför ska husse springa runt i den där fyrkantiga "ringen" för? Han törs ju inte göra det ensam utan skall alltid ha med mig därinne som stöd. Och inte nog med det utan det springer fler hel eller halv galna människor där inne som är lika rädda som husse. Alla med varsin bulldog som tröstar. Vårat släkte är tydligen de som håller dessa stackars vilsna själar på fötter. Men nu har jag bestämt mig! Nästa gång får han banne mig springa själv, jag tänker sittstrejka! Skall han ha med mig denna gången så är det bäst att han tränar för jag är tung att bära på, trots min graciösa lekamen, för gå tänker jag definitivt inte göra.
Att det är ett totalt vansinne som dom håller på med förstår ni nog när jag berättat lite om hur det går till.
Först så ska man upp tidigt, nästan mitt i natten, sedan åka bil i timmar. När man kommer fram så ska det kånkas grejor för en femveckors semester som sedan ska ställas i ordning. Så väntar man i timmar. Plötsligt så är det dags......In i ringen i ca fem minuter och sen var det klart. Det spelar ingen roll om någon har råkat vicka på mälaren så att allt vatten forsar ut i huvudet på karln så skall allt genomföras enligt hans (inte min) plan. Efter hela spektaklet så skall det packas sjutton dyblöta tält och städas och sedan fortsätter vi slelfrusna hem i ett par timmar för att ibland göra om alltihop dagen efter......!!!!!?????? Jag hoppas att det finns någon "Tokdoktor" som läser det här och befriar oss från dylika bulldogsplågare.....
Det här är ett exempel på vad dom utsätter oss för, i hällregn fick vi stå på led så att dom skulle våga visa upp sig. Förresten så är det mina kompisar som står i mitten: Biffen och Algott.
Nu när jag tänker på det så kanske det är dags att leta rätt på busstidtabellen för att åka till Södertälje. Där finns någon som förstår mig. Men jag undrar om jag inte sett henne på såna där ställen också....Men jag är beredd att chansa. I värsta fall så får jag väl åka hem igen om så vore fallet. Det dyker säkert upp någon NORMAL person förr eller senare.
Den här utställningen så slipper jag ju duscha före för där är det djungel nu (i duschen alltså). Han har planterat granar i krukorna som står där. Fattar ni hur jag har det? Jag har nog inte aktiverat honom tillräckligt. Det är då som han får alla konstiga ideer. När jag är i toppform så hinner han inte tänka på något annat än hur omtänksam jag är som sprider så mycket glädje och samtidigt ordnar med sysselsättning åt honom.
Jag måste, för husfridens skull, skärpa mig.
Att det är ett totalt vansinne som dom håller på med förstår ni nog när jag berättat lite om hur det går till.
Först så ska man upp tidigt, nästan mitt i natten, sedan åka bil i timmar. När man kommer fram så ska det kånkas grejor för en femveckors semester som sedan ska ställas i ordning. Så väntar man i timmar. Plötsligt så är det dags......In i ringen i ca fem minuter och sen var det klart. Det spelar ingen roll om någon har råkat vicka på mälaren så att allt vatten forsar ut i huvudet på karln så skall allt genomföras enligt hans (inte min) plan. Efter hela spektaklet så skall det packas sjutton dyblöta tält och städas och sedan fortsätter vi slelfrusna hem i ett par timmar för att ibland göra om alltihop dagen efter......!!!!!?????? Jag hoppas att det finns någon "Tokdoktor" som läser det här och befriar oss från dylika bulldogsplågare.....
Det här är ett exempel på vad dom utsätter oss för, i hällregn fick vi stå på led så att dom skulle våga visa upp sig. Förresten så är det mina kompisar som står i mitten: Biffen och Algott.
Nu när jag tänker på det så kanske det är dags att leta rätt på busstidtabellen för att åka till Södertälje. Där finns någon som förstår mig. Men jag undrar om jag inte sett henne på såna där ställen också....Men jag är beredd att chansa. I värsta fall så får jag väl åka hem igen om så vore fallet. Det dyker säkert upp någon NORMAL person förr eller senare.
Den här utställningen så slipper jag ju duscha före för där är det djungel nu (i duschen alltså). Han har planterat granar i krukorna som står där. Fattar ni hur jag har det? Jag har nog inte aktiverat honom tillräckligt. Det är då som han får alla konstiga ideer. När jag är i toppform så hinner han inte tänka på något annat än hur omtänksam jag är som sprider så mycket glädje och samtidigt ordnar med sysselsättning åt honom.
Jag måste, för husfridens skull, skärpa mig.
Nu är det senare....
Kia stormade in och skulle muntra upp mig med ett riktigt rackarnyp (det har jag lärt henne den hårda vägen).
Och jag var ju helt oförberedd. hon studsade omkring som en liten gummiboll och högg mig över hela kroppen. Till slut var det inte roligt längre... Jag blev tvungen att sätta henne på plats.!!!!
Till slut gav hon upp och sprang till husse igen för att söka tröst. och blev som vanligt lämnad ensam med min enda kompis..... Krokodilen är den enda som gör som jag säger. Och det utan att protestera och tar emot hur mycket stryk som helst.... Den perfekta kompisen med andra ord....
jag tog min krokis och drog ut till köket för att kolla vad som hände där och jag blev inte besviken.... Husses show fortsatte med oförminskad intensitet. Han for fortfarande runt och ryckte i sladdar, kartonger och lampor. Jag undrar om man kan ringa hundjouren och få honom bortförd och inlåst, eller nå´t så´nt. För det är väl det dom är till för?
Trodde ni på en vanlig dag igår?
Nej just det! Fast i vår värld, här hemma, så kanske den kan betecknas som vanlig. Husse rusar in på lunchen och gastar att det var nog inte hans fel att det blev svart igår. Med glada hejarop for han ut till garaget igen och kom tillbaka med hela famnen full av MERA!!!!! kablar och lådor. Husse är ju inte normal i år... Vilt gastande något som han betraktar som julsånger så fylldes golvet i köket snabbt med högar av kablar och lådor. Kia ställde sig och betraktade eländet medans jag gick och la mig med tassarna över huvudet.
Inte nu igen! Tänkte jag stilla..... Hallå! Har han inte lärt sig någonting? Och jag då? Var är focuset på mig någonstans?
Och när matte kom hem på kvällen så fick han en del frågor om hur länge köket skulle vara ett slagfält. Men han mummlade bara något om att i år skulle han vara i tid. Han i tid! Han har varit ur tid i snart två månader nu. Men en sak var utmärkt med hans vansinne... Jag kunde ostört lära krypet lite vanliga saker som en god bulldog bör kunna nämligen:
MATTES TOFFLOR!!!!!! Yes! Nu kommer det lilla krypet att straffas när matte kommer hem och alla kommer att titta förstående på mig och säga: "Det var nog inte Stina, den lilla raringen, dom andra gångerna heller". Jag blir kramad och matad med godis hela kvällen av dom som hade dåligt samvete. Men säg den lycka som varar. Hon försökte smita och trots att jag tog till alla medel som stod till buds så stack hon iväg till husse.
Och jag då? Jag låg kvar i min ensamhet och funderade på hur krypet nu skulle straffas för detta.
Jag berättar mer senare.........
Inte nu igen! Tänkte jag stilla..... Hallå! Har han inte lärt sig någonting? Och jag då? Var är focuset på mig någonstans?
Och när matte kom hem på kvällen så fick han en del frågor om hur länge köket skulle vara ett slagfält. Men han mummlade bara något om att i år skulle han vara i tid. Han i tid! Han har varit ur tid i snart två månader nu. Men en sak var utmärkt med hans vansinne... Jag kunde ostört lära krypet lite vanliga saker som en god bulldog bör kunna nämligen:
MATTES TOFFLOR!!!!!! Yes! Nu kommer det lilla krypet att straffas när matte kommer hem och alla kommer att titta förstående på mig och säga: "Det var nog inte Stina, den lilla raringen, dom andra gångerna heller". Jag blir kramad och matad med godis hela kvällen av dom som hade dåligt samvete. Men säg den lycka som varar. Hon försökte smita och trots att jag tog till alla medel som stod till buds så stack hon iväg till husse.
Och jag då? Jag låg kvar i min ensamhet och funderade på hur krypet nu skulle straffas för detta.
Jag berättar mer senare.........
Vansinnet fortsätter........
Husse for ut, med oss efter sig. In i garaget igen. Snart så kom han ut med mera sladdar och prylar. Nu började allting om på nytt. In i köket och trasslade in sig i alla trådar och smålampor. Jag och krypet satt och tittade, med stort intresse, på. Plötsligt blev han alldeles stilla och tittade tomt rakt ut i luften. Hela golvet var fullt med sladdar och kartonger. "Nej nu skall vi plantera" Jag tittade på Kia och sedan tillbaka på husse. Har han blivit alldeles galen? Han for upp och fort ut på framsidan, kom in lika fort igen men nu bar han på en jättekruka. In med den i duschen och ut för att hämta en till.
Nu börjar det likna nå´t tänkte jag. Ingen mer dusch för mig! Han gör om hela rummet till en plantering... Han måste sakna trädgården enormt. Sen stog han och petade i krukorna med en dum min och sa: "Det här tar nog lite tid" Han är för gullig det lilla livet. Han har sett till så att jag inte kan duscha mera. Vilken lyckodag detta är i alla fall. Så satte han sig i berget med sladdar igen och då..... Ingen ström! Becksvart i hela huset... Hmmmmm! Undrar om det har med husses sladdar att göra? Husse reste sig och började fammla runt efter en tändare till ljusen, lyckades med det. I brist på sladdar att hålla på med så gick vi ut och nu!!!! NU var det fotboll för hela slanten.....Jag måste komma på hur husse fixade bort strömmen... Även om han inte kunde se bollen så bra så var det riktigt roligt. Till och med Kia verkade gilla läget.
Hmm! Henne kanske man kan lura. Hon brukar ju bita på det mesta som jag låtsas tycka om. Jag skall komma ihåg det nästa gång jag behöver aktivera husse. Det finns ju så mycket sladdar i huset. Och krukorna då tänker ni säkert? Jo dom står fortfarande kvar i duschen....Det här var en bra dag!
Nu börjar det likna nå´t tänkte jag. Ingen mer dusch för mig! Han gör om hela rummet till en plantering... Han måste sakna trädgården enormt. Sen stog han och petade i krukorna med en dum min och sa: "Det här tar nog lite tid" Han är för gullig det lilla livet. Han har sett till så att jag inte kan duscha mera. Vilken lyckodag detta är i alla fall. Så satte han sig i berget med sladdar igen och då..... Ingen ström! Becksvart i hela huset... Hmmmmm! Undrar om det har med husses sladdar att göra? Husse reste sig och började fammla runt efter en tändare till ljusen, lyckades med det. I brist på sladdar att hålla på med så gick vi ut och nu!!!! NU var det fotboll för hela slanten.....Jag måste komma på hur husse fixade bort strömmen... Även om han inte kunde se bollen så bra så var det riktigt roligt. Till och med Kia verkade gilla läget.
Hmm! Henne kanske man kan lura. Hon brukar ju bita på det mesta som jag låtsas tycka om. Jag skall komma ihåg det nästa gång jag behöver aktivera husse. Det finns ju så mycket sladdar i huset. Och krukorna då tänker ni säkert? Jo dom står fortfarande kvar i duschen....Det här var en bra dag!
Nog trodde jag att husse hade nå´t där inne.... MEN....!!!!!!!
Idag kom husse, lite försenat, hem på lunchen och skrattade som en sinnessvag liten dåre. "Kan ni förstå tjejer, jag har kört ned i diket"!!!!????? Vad är det för roligt med det då? Han fortsatte och hojta om vilken underbar årstid det här är och hur han gillade att få sin bil och arbetsdag förstörd av faktorer som han inte rår över..... Förstår ni? Han har blivit helt knäpp! Han kastade sig på telefonen och pratade högljudt med någon som tydligen hade en pryl som kallades "plogfan". Vilka ideer han får ibland. Jag börjar tro att slutet är nära för den rare lille husse.
Missförstå mig inte nu men hör här vad han satte igång med se´n. Han funderade en stund sedan for han ut i garaget och kom in springandes med en massa lådor vilt hojtande nå´t om att kallendern är inget att lita på. "Nu är det husses regler som gäller" IDIOT! Det har alltid varit MINA regler som gäller! Han är så trög ibland. så satte han igång med att trassla in sig i en massa små kablar och kontakter, det blev bara ett virrvarr av allting. Jag gick och la mig och väntade på att anfallet skule gå över (det brukar lugna sig efter ett tag).
Så for han ut med glada rop i den mörka trädgården och både jag och Kia for efter och lyckoruset infann sig direkt. FOTBOLL!!!!!! Hela laget skulle vara med! Jag, som faktiskt är att räkna nästan som proffs, tog bollen direkt. Jag dribblade och gjorde en del justa moves och sprang med bollen fram och tillbaka, ingen kunde stoppa mig! Plötsligt kände jag mig lite ensam där jag dribblade runt tomten. Jag stannade upp och tittade mig runt.....Jag var ensam!!!!! Var tog dom andra vägen? Här stog stommen i hela fotbollslaget medans utfyllnaden (husse & Kia) stog och tittade fånigt på några lampor som husse mixtrat med.
Jag stod länge och stirrade häpet på prylarna som tillkommit från ingenstans. Självlysande!
Jag tittade åter på dom svagsinta och krypet for omkring som en liten bergsget. Hon kan verkligen inte föra sig!
Plötsligt var husse och smilfinken (Kia om ni inte fattade det) borta. Jag rusade fram till dörren för att se så det inte hänt nå´t och vad hittar jag där inne om inte två små ynkliga varelser som stog och huttrade och husse ropade: "Varför gjorde jag inte det här i sommras" Vad spånig han kan vara ibland.....Han kunde låtit bli att ta bort prylarna i våras då hade han haft tid att spela fotboll idag istället.
Jag gick in till dom och lade mig ned för att se vad som skulle hända här näst. Jag vet av erfarenhet att när husse är på det här humöret så är det bara början. Mycket riktigt han ställde sig vid spisen och slafsade i sig nötter, russin och drack konstigt sött kaffe som alldeles rött och varmt som det verkade för det rykte ur muggen. OK! Nu startar det snart igen tänkte jag. Ja så var det dags! Nu är han på gång igen.......Jag tror att det är bäst att jag följer med ut, så vi får höras senare.....
Missförstå mig inte nu men hör här vad han satte igång med se´n. Han funderade en stund sedan for han ut i garaget och kom in springandes med en massa lådor vilt hojtande nå´t om att kallendern är inget att lita på. "Nu är det husses regler som gäller" IDIOT! Det har alltid varit MINA regler som gäller! Han är så trög ibland. så satte han igång med att trassla in sig i en massa små kablar och kontakter, det blev bara ett virrvarr av allting. Jag gick och la mig och väntade på att anfallet skule gå över (det brukar lugna sig efter ett tag).
Så for han ut med glada rop i den mörka trädgården och både jag och Kia for efter och lyckoruset infann sig direkt. FOTBOLL!!!!!! Hela laget skulle vara med! Jag, som faktiskt är att räkna nästan som proffs, tog bollen direkt. Jag dribblade och gjorde en del justa moves och sprang med bollen fram och tillbaka, ingen kunde stoppa mig! Plötsligt kände jag mig lite ensam där jag dribblade runt tomten. Jag stannade upp och tittade mig runt.....Jag var ensam!!!!! Var tog dom andra vägen? Här stog stommen i hela fotbollslaget medans utfyllnaden (husse & Kia) stog och tittade fånigt på några lampor som husse mixtrat med.
Jag stod länge och stirrade häpet på prylarna som tillkommit från ingenstans. Självlysande!
Jag tittade åter på dom svagsinta och krypet for omkring som en liten bergsget. Hon kan verkligen inte föra sig!
Plötsligt var husse och smilfinken (Kia om ni inte fattade det) borta. Jag rusade fram till dörren för att se så det inte hänt nå´t och vad hittar jag där inne om inte två små ynkliga varelser som stog och huttrade och husse ropade: "Varför gjorde jag inte det här i sommras" Vad spånig han kan vara ibland.....Han kunde låtit bli att ta bort prylarna i våras då hade han haft tid att spela fotboll idag istället.
Jag gick in till dom och lade mig ned för att se vad som skulle hända här näst. Jag vet av erfarenhet att när husse är på det här humöret så är det bara början. Mycket riktigt han ställde sig vid spisen och slafsade i sig nötter, russin och drack konstigt sött kaffe som alldeles rött och varmt som det verkade för det rykte ur muggen. OK! Nu startar det snart igen tänkte jag. Ja så var det dags! Nu är han på gång igen.......Jag tror att det är bäst att jag följer med ut, så vi får höras senare.....
Nu ska jag berätta om husses soffa
Husse och matte skulle åka och titta på min syster när hon var 5½ vecka. På vägen dit stannade dom och köpte nya soffor till TV-rummet. Men se så annorlunda det kan bli... Mot vad man tror att det ska bli.. . . För när dom kom hem till oss så började dom gulla med syrran och fjantade så till den milda grad att jag tyckte det blev lite patetiskt. Jag tänkte att dom skulle få se en riktigt kool bullis och inte ett våp som fjantade runt.
När jag så la mig ned och kopplade på charmen så flyttades naturligtvis focus över på mig förstås. Syrran blev snabbt bortglömd. Jag kännde att dom här lättlurade stofilerna kunde jag enkelt styra efter mina behov. Jag måste ju tydligen skaffa nytt hem ändå och då dög dom här ganska bra. Jag tillät dom till och med att gulla lite med mig (dom verkade ju ha behov av sån´t).
Ja just det! Det var soffan som jag skulle berätta om nu. När jag varit hemma hos husse och matte i ett halvår så kom dom hemsläpandes med det lilla krypet. När husse efter mycket om och men till slut vågade lämna oss ensamma ett par timmar så skulle jag visa krypet hur man leker med boll, hon kunde inte leka över huvud taget när hon kom till oss.
Naturligtvis så åkte bollen in under soffan och min förtvivlan var stor innan jag kom på att man faktiskt kunde flytta soffan och på så sätt få fram bollen igen. Jag är ju inte speciellt rädd för att ta i när det behövs så det var bara att sätta igång....Ett stadigt tag i soffgaveln och sedan var det bara att dra.... Vilken skräpkvalité det är på soffor... Gaveln bara smulades sönder. Äsch! Det måste väl bli bättre längre in tänkte jag men inte då.. Och naturligtvis så kommer husse hem innan jag fått fram bollen. Allt jobb till ingen nytta. Ingen boll! Och husse kunde ju hjällpt mig men han höll på och skällde som en liten terrier. Fasligt liv det kan vara på den karln. Med tanke på hur han gick på så insåg jag att det inte var någon idé att fortsätta med bollen. Så det var bara att lägga sig för att sova en stund så han kunde lugna ner sig lite.
På natten så kunde man ostört fortsätta arbetet. Först gällde att få ett riktigt bra tag, sedan var det bara att dra..Länge.... Till slut så rörde sig både soffa, matta och bord. Det vara att dra tills det tog stopp. Och se där!!!! Min boll!!!! Visserligen så hade gaveln gått ännu mera sönder men det kan ju inte spela någon roll nu... Jag hade ju min boll! Men kan ni förstå att en så´n som husse bara orkar med att föra så mycket liv? Och TVÅ dagar i rad!!!!! Kia blev ju rädd. Hon undrade nog var hon hade hamnat i för dårhus. En husse som aldrig är lugn. Det är nog tur att hon har mig, som lär henne allt som JAG tycker att hon bör veta.
Jag kom på det här med soffan idag för husse har efter ett år nu insett att bollen är framme och att jag inte har några omedelbara planer på att bära omkring det där tunga åbäket till soffa igen, så han satte igång och fixa gaveln.
När jag så la mig ned och kopplade på charmen så flyttades naturligtvis focus över på mig förstås. Syrran blev snabbt bortglömd. Jag kännde att dom här lättlurade stofilerna kunde jag enkelt styra efter mina behov. Jag måste ju tydligen skaffa nytt hem ändå och då dög dom här ganska bra. Jag tillät dom till och med att gulla lite med mig (dom verkade ju ha behov av sån´t).
Ja just det! Det var soffan som jag skulle berätta om nu. När jag varit hemma hos husse och matte i ett halvår så kom dom hemsläpandes med det lilla krypet. När husse efter mycket om och men till slut vågade lämna oss ensamma ett par timmar så skulle jag visa krypet hur man leker med boll, hon kunde inte leka över huvud taget när hon kom till oss.
Naturligtvis så åkte bollen in under soffan och min förtvivlan var stor innan jag kom på att man faktiskt kunde flytta soffan och på så sätt få fram bollen igen. Jag är ju inte speciellt rädd för att ta i när det behövs så det var bara att sätta igång....Ett stadigt tag i soffgaveln och sedan var det bara att dra.... Vilken skräpkvalité det är på soffor... Gaveln bara smulades sönder. Äsch! Det måste väl bli bättre längre in tänkte jag men inte då.. Och naturligtvis så kommer husse hem innan jag fått fram bollen. Allt jobb till ingen nytta. Ingen boll! Och husse kunde ju hjällpt mig men han höll på och skällde som en liten terrier. Fasligt liv det kan vara på den karln. Med tanke på hur han gick på så insåg jag att det inte var någon idé att fortsätta med bollen. Så det var bara att lägga sig för att sova en stund så han kunde lugna ner sig lite.
På natten så kunde man ostört fortsätta arbetet. Först gällde att få ett riktigt bra tag, sedan var det bara att dra..Länge.... Till slut så rörde sig både soffa, matta och bord. Det vara att dra tills det tog stopp. Och se där!!!! Min boll!!!! Visserligen så hade gaveln gått ännu mera sönder men det kan ju inte spela någon roll nu... Jag hade ju min boll! Men kan ni förstå att en så´n som husse bara orkar med att föra så mycket liv? Och TVÅ dagar i rad!!!!! Kia blev ju rädd. Hon undrade nog var hon hade hamnat i för dårhus. En husse som aldrig är lugn. Det är nog tur att hon har mig, som lär henne allt som JAG tycker att hon bör veta.
Jag kom på det här med soffan idag för husse har efter ett år nu insett att bollen är framme och att jag inte har några omedelbara planer på att bära omkring det där tunga åbäket till soffa igen, så han satte igång och fixa gaveln.
Husets bevakare..
Nu är det klippt! De små monstren utan svansar har retat mig tillräckligt länge nu. Nu är det KRIG! Dom smiter undan hela tiden och jag har fått Kia att hjälpa till med utrotningen. För det är bara utrotning som gäller nu! Husse kom hem mitt på dagen och skulle vidare igen men vi gav oss inte. Jag visste att vi hade ca 1 timme på oss medans han åt lunch och det utnyttjade vi väl.
När husse kom ut så hade vi grävt upp en stor del av rabatten, jagat upp grannens katt i ett träd (6-7 meter ungefär) fortsatt med en ny rabatt och haft både jobbigt och kul. Men dom små gnagarna kom vi aldrig åt.
Efter detta arbetspass så samsades vi om MIN fotölj och värmde varandra.
Husse blev så glad att vi kunde samsas om MIN fotölj så han såg alldeles lyrisk ut, tänk vad lite det behövs för att få honom lite glad. När han sedan åkte igen så kastade jag ner det lilla kräket och plötsligt insåg hon att det var allvar igen. Här kommer man inte och snyltar på mina saker...........
Och katten då????? Jo den for ner när husse såg den och satte igång larmet på sin lilla leksak (Vipern). DET såg roligt ut! En katt som fladdrar som ett höstlöv för att JAG piggat up den (i trädet) lite....HE HE HE.... Tyvärr så verkade den oskadd och sprang ut till skogs.... Men ni kan vara lugna. Den idioten kommer säkert tillbaka,, och då ni!
Ha en så trevlig kväll ni kan utan en lagom snäll liten bullisflicka som bara vill alla väl.........
PS/ Gick ni på det där? /DS
Husse får Spader!
Idag när husse kom hem till lunchen så låg vi och sov och låtsades inte att han fanns. Han stog och tittade på oss med en ofårstående min och undrade om vi var sjuka. Vi hade kommit överens om att protestera mot de få måltiderna i huset. Han kom fram och skulle gosa med mig och jag tittade lite slött på honom och försökte få honom att förstå att nu var det allvar. Kia gjorde likadant. Han tittade förvånat på oss och gick. HA! Där fick han så han teg. Nu är det ingen som kommer och gullar med honom längre när han kommer hem om det inte blir extra mat.
Nu förstår ni säkert att han satt i köket med tårar i ögonen och insåg att han har misshandlat oss. I sin djupa ånger så öppnade han nu kylskåpet och började lasta fram allt som huset förmår...... Jag, som den vänliga själ jag är, gick ju dit för att trösta honom samtidigt som jag gav honom en chans att fylla min skrikande mage och ge honom lite sinnesro. Men döm om min förvåning om inte det eländet stog och slevade i sig mat i långa banor och verkade inte på något sätt bekymrad av våran protestaktion. "Jasså har du vaknat nu" var det enda han kläckte ur sig.
Trots att vi satt vid diskbänken och klart visade det lämpliga i att ge oss mat omedelbart så stog han bara där och gottade sig. Maken till egenkär människa får man ju leta efter. Rätt som det var ramlade ett par smulor på golvet och vips är det lilla kräket där och roffar åt sig.
Och då vet ni ju att det igentligen var bara mitt! Ingen hjälp från husse som vanligt. Nu är det slut på "gulledagarna". Nu är det krig! Igen! Jag skall nog visa var skåpet skall stå.
Jag skall bara lägga mig i träning och samtidigt fundera ut nå´t.
Nu förstår ni säkert att han satt i köket med tårar i ögonen och insåg att han har misshandlat oss. I sin djupa ånger så öppnade han nu kylskåpet och började lasta fram allt som huset förmår...... Jag, som den vänliga själ jag är, gick ju dit för att trösta honom samtidigt som jag gav honom en chans att fylla min skrikande mage och ge honom lite sinnesro. Men döm om min förvåning om inte det eländet stog och slevade i sig mat i långa banor och verkade inte på något sätt bekymrad av våran protestaktion. "Jasså har du vaknat nu" var det enda han kläckte ur sig.
Trots att vi satt vid diskbänken och klart visade det lämpliga i att ge oss mat omedelbart så stog han bara där och gottade sig. Maken till egenkär människa får man ju leta efter. Rätt som det var ramlade ett par smulor på golvet och vips är det lilla kräket där och roffar åt sig.
Och då vet ni ju att det igentligen var bara mitt! Ingen hjälp från husse som vanligt. Nu är det slut på "gulledagarna". Nu är det krig! Igen! Jag skall nog visa var skåpet skall stå.
Jag skall bara lägga mig i träning och samtidigt fundera ut nå´t.
ODJUR!!!!!!!!
Nu är det kört! Hela tomten är full med små svanslösa råttor som gräver hål och gör gångar överallt. Jag smyger och spanar på det sätt som jag är så bra på, nämligen enligt följande recept:
1/ Stå still
2/ Upptäck rörelsen i rabatten
3/ Rusa fram och gräv fram den äckligt snabba råttan
4/ Hela rabatten flyger iväg genom luften och råttan försvinner ned i hålet
5/ Stå och stirra växelvis på hålet och den upprörda hussen som tror att jag nu börjat med underjordiska tunnlar
Jag fattar inte hur de små snabba äcklen hinner undan. Jag är ju så snabb och smidig dessutom så smyger jag så bra!
Jag har till och med skickat in krypet för att göra grovjobbet och själv stått och tittat på för att ta dem som hinner undan. Men icke! Det kommer inte ut någon annan än en irriterad husse som tror att vi fortfarande gräver oss ned till Kina. Begriper han inte att dom inkräktar på mitt revir och hans rötter, alltså rötter på buskar och häckar menar jag då.
Jag skall fundera ut nå´t.
1/ Stå still
2/ Upptäck rörelsen i rabatten
3/ Rusa fram och gräv fram den äckligt snabba råttan
4/ Hela rabatten flyger iväg genom luften och råttan försvinner ned i hålet
5/ Stå och stirra växelvis på hålet och den upprörda hussen som tror att jag nu börjat med underjordiska tunnlar
Jag fattar inte hur de små snabba äcklen hinner undan. Jag är ju så snabb och smidig dessutom så smyger jag så bra!
Jag har till och med skickat in krypet för att göra grovjobbet och själv stått och tittat på för att ta dem som hinner undan. Men icke! Det kommer inte ut någon annan än en irriterad husse som tror att vi fortfarande gräver oss ned till Kina. Begriper han inte att dom inkräktar på mitt revir och hans rötter, alltså rötter på buskar och häckar menar jag då.
Jag skall fundera ut nå´t.
Samvete?
Jag hade faktiskt lite dåligt samvete en liten stund för husses sko. Men jag tycker att jag kompenserade det väldigt bra med att gå omkring och se skyldig och skamsen ut fram till dess att husse åkte till jobbet. Då kom lillmatte hit och hälsade på och ordningen var återställd. Men husse är ju lite rar i alla fall. Han sa inget till matte eller lillmatte om vad jag hade gjort på morgonen.
Nu är det full fart igen. Precis som inget hänt. Jag blev ompysslad som den lilla godingen jag är och Kia hölls på behörigt avstånd tills dess att hon gav upp och lade sig igen. YES! Fullt focus på mig! Men kräket lade sig naturligtvis i min stol igen...Det gick ju bra en liten stund men sedan så hoppade jag upp och klampade runt, bet henne i öronen,använde henne som studsmatta (Jätteroligt!) och till slut så fick jag knuffa ned henne på golvet.
Nu börjar det jobbigt, hon visar ingen respekt eller hänsyn.. Det är ju MIN stol! Ifrån den har jag ju full koll på ytterdörren, TV-rummet och tvättstugan. Hon har en egen stol, likadan, som jag tryckt in i hörnet där hon inte ser ett dugg men det behöver hon inte heller. Jag finns ju och bevakar omgivningarna så hon kan ju känna sig trygg. Men det är samma sak varje dag, så fort jag lämnar stolen så ligger det lilla kräket där igen. På Söndag kväll så var jag så slut av att fösa ned henne hela tiden så jag vägrade lämna stolen helt. Till och med när husse kom hem så låg jag kvar. Han som det skulle gullas med.
Jag får väl vara lite lagom rar mot honom på måndag istället.
Hämnden är ljuv.... Eller?
Det började ju bra! Not! Frukost en timme sent (07.30) och tråkigt väder ute! Krypet ligger bara och sover. Tristressen kom över mig. Vad gör en liten glädjespridare som jag då då, tänker ni säkert. Jo jag börjar med att skyffla runt det lilla sovande kräket över golvet och upptäcker genast att det blir ju bara ett polerat golv som resultat. Det straffar ingen och dessutom så är hon så tung. Nej! Här behövs lite adrenalinhöjande åtgärder! Jag har hört att det är nyttigt för sånna som husse. Vad finns det då att göra? Då slog det mig att han blev ju så upplivad av mina små kärleksbehandlingar av hans sandaler....... Men snåljåpen har inte hunnit köpa nya änn och de gammla hade jag redan fixat till så dom var ju uteslutna.... Hmmmm! Men så kom den lite smarta idén! Ska man inte ta det en nivå till? Hans nya Eccoskor stog lämpligt till innanför dörren. Jag låg och funderade ett LITET tag. Inte speciellt länge för min omvårdnad av husses psykiska hälsa är viktig. Det är det som gör att livet i detta hus smidigt flyter på. Samspel, om ni förstår vad jag menar?
Jag hade dessutom en smart plan. jag tänkte låta Kräket ta åt sig äran av att ha förgyllt husses söndag...Jag är så omtänksam....Jag sa åt henne att nu har jag påbörjat jobbet så nu får du slutföra det.. Jag kan ju inte hinna med allt! Eller hur?
Men hon, den lilla smilfinken, Sa bara att det här får du reda ut själv. Jag tänker inte stå skott för dina galna infall. VADDÅ???? Galna infall!!!!! Jag är ju bara en lagom genomsnäll och omtänksam liten själ som bara vill husse väl. (Jag till och med rimmar lite. Kanske en blivande poet?) Nåja jag kan säkert fixa så hon får skulden ändå. Vad ser jag plötsligt stå i dörren? Om inte min lilla älsklingshusse och jag såg mig snabbt omkring för att ordna till scenen så att Kia skulle utses till syndabock. HON VAR BORTA! Där stog jag vilset och visste inte riktigt vad jag skulle göra. Husse fick sin adrenalinkick i alla fall. Så långt var allt bra. Men den där kicken drabbade mig med storm. Han blev blixtarg! PÅ MIG!!!??? Och jag tyckte inte det var så stora fel på skon, bara lite nött i kanten. Inte mycket att bråka om anser jag.
Men jag måste säga att det var bättre kvalité på dom här skorna än sandalerna. Och husse då? Vad hade han att säga? Jo han hotade mig med hundhus och hundgård. Han gastade nå´t om att inte kunna ha somliga i möblerade hem. Men vad skall Kia säga om han skickar ut henne i kylan, tänkte jag. Då förstod jag. Det var mig han menade! Han skällde och gick på både länge och väl. Och där satt jag och bara fick ta emot.
Stämningen var något ansträngd denna morgon. Husse sa att jag inte skulle skriva om det här på bloggen för det var inte lämpligt att matte fick reda på vad som hänt, men jag måste ju låta er få del av hans orättvisa. Eller hur? Nu har han ju mycket lättare att få på sig skon. Och är han snäll så ska jag fixa den andra också. Det är så bra med bearbetat skinn har jag hört. Det blir mycket mjukare då. Och faktiskt så funkade ju skon fortfarande ganska hyggligt och förresten husses kunder ligger väl inte på golvet när dom träffar honom? Så det är nog ingen som ser vad som hänt. Han borde vara tacksam! När han kommer hem från jobbet idag så har han nog insett fördelarna med mig i alla fall!
Jaha! Det var min Söndag morgon fram till klockan 9. Vi får väl se vad resten av denna dag kan föra med sig.
Lördagsgodis!!!
Igår var det Lördag och matte är lite gossig mot oss och ger oss Lördagsgodis. Men som alltid så tror hon att vi (Jag) mår bra av att få det på eftermiddagen, så fel hon kan ha då! Jag mår bra av att få godis på morgonen och sedan fortsätta resten av dagen i samma stil. Inlärningsproblem igen! Men det rättar nog till sig, dom är bara lite tröga dom små liven.
Jag belönade dom med att vara den (som vanligt) exemplariska lilla bulldogsflickan, som dom alltid drömt om, hela kvällen. Husse tilläts till och med att få lite sympati, trots gårdagens händelser, genom att jag upplät min underbara kropp till lite klapp och kel.
Vad gör man inte för att invagga dem i säkerhet ? Och husse verkade bli så glad över att jag tydligen hade glömt vad han utsatt mig för igår.....!!!! En riktig bullis glömmer aldrig! Det borde han veta vid det här laget. Jag har redan insett att det måste till lite tuffare tag här hemma för att ordningen skall återställas och min plats i huset ska accepteras av alla. Till och med husse ska visa mig den respekt som jag förtjänar.
Och husse tittade lite konstigt på mig när jag inte kunde hålla mig ifrån skratt när jag tänkte på hur lättlurad han trots allt är. Tror han på allvar att jag har fogat mig i hans idiotiska regler? Han borde undersökas! Vänta bara! I morgon är det en ny dag och alla dagar skall levas som om det är den sista............
Jag belönade dom med att vara den (som vanligt) exemplariska lilla bulldogsflickan, som dom alltid drömt om, hela kvällen. Husse tilläts till och med att få lite sympati, trots gårdagens händelser, genom att jag upplät min underbara kropp till lite klapp och kel.
Vad gör man inte för att invagga dem i säkerhet ? Och husse verkade bli så glad över att jag tydligen hade glömt vad han utsatt mig för igår.....!!!! En riktig bullis glömmer aldrig! Det borde han veta vid det här laget. Jag har redan insett att det måste till lite tuffare tag här hemma för att ordningen skall återställas och min plats i huset ska accepteras av alla. Till och med husse ska visa mig den respekt som jag förtjänar.
Och husse tittade lite konstigt på mig när jag inte kunde hålla mig ifrån skratt när jag tänkte på hur lättlurad han trots allt är. Tror han på allvar att jag har fogat mig i hans idiotiska regler? Han borde undersökas! Vänta bara! I morgon är det en ny dag och alla dagar skall levas som om det är den sista............
"Jag ljuger så bra"....! Eller....?
När husse kom hem så gick han in och ställde sig för att titta på förödelsen.
Det var ju igentligen inget att bry sig om tyckte jag men han tittade på mig, MIG, och sa: Du har haft en bra dag idag förstår jag! Sedan tittade han på det lilla krypet med orden: Och du din stackare har väl inte haft det så lätt? Nej!!!!! Nu får det vara nog! Han tog omedelbart förgivet att det var jag som hade möblerat om lite...Det kunde ju lika gärna varit det lilla krypet som fått ett tokfnatt och dansat runt här inne. Sedan snubblade han på sina sandaler. Han tittade länge på dem. sedan sa han med en djup suck: Jag kunde ju ställt in dom i garderoben. Just det tänkte jag. Hade han låtit bli ett kilo kräftor om jag åkt hemmifrån och lämnat dom på golvet innanför dörren? Nej! Han tänkte nog i samma banor.
Men så hände något. Han tittade på mig igen. Så sa han: Nu ska vi testa den nya klotången. VAAA!!!!! Är han inte klok? Jag har gjort allt för husse och ändå ska han straffa mig på detta viset. Nu var goda råd dyra. Jag hoppade upp till Krypet och såg till så att hon ramlade ned på golvet. Hon kan ju börja tänkte jag, tången är säkert jättedålig och då finns det ju ingen anledning att utsätta mig också. Inte då. Stina! ropade husse. Nu gäller det att gömma sig. Snabbt!
Det här huset är inte riktigt bullisanpassat...... Ingenstans att gömma sig! Det spelar ingen roll hur man letar.
Husse hämtade mig och sedan satte tortyren igång. Först klorna (Det gick faktiskt riktigt bra) och sedan rengöring av öronen. Yes! Färdig! Nu kommer det bästa tänkte jag. Kia´s tur. Det är så roligt att se henne studsa runt och husse bli så där lagom röd i ansiktet. Nästa chock! Han struntade helt i bacillen (Kia om ni inte förstod det) "Kom nu Stina, duschen väntar" sa han......... Har jag inte fått tillräckligt nu? Jag lovar (nästan) att inte sno hans sandaler igen... Åtminstone inte dom där. Men det blev inget tillfälle till förhandling. Jag stod i duschen innan ett enda gläfs hade lämnat mina vackra läppar. Där stog man sedan och såg ut som en dränkt katt medans Råttan (Kia) låg på mattan utanför och flinade. Då bestämda jag mig för att när husse så småningom släppte ut mig för att kissa så skulla jag nog visa dem. Här ska ingen tro att de bestämmer hur och när jag ska vara ren.
Då hände det som kunde rädda kvällen...........Råttan fick samma behandling som jag.... Kan ni gissa vem som låg på mattan och vred sig i skratt? Just det! Husets lilla glädjespridare. Och förresten hur tror ni att jag såg ut efter en liten kisspaus utomhus? Efter tre varv i trädgården i full fart som var/är att likna med en stor lerpöl så var jag skitigare än jag någonsin varit tidigare. Där fick den gamla stofilen lära sig! Det ÄR ingen mening att duscha mig när jag inte anser att det behövs. Det vill säga aldrig............Och resultatet då.....?
Fy för den lede!!!!!!!!!! Duscha Två gånger samma dag!!!!!!!! Nu har det nog slagit runt hos husse. Och Kia då? Nej hon var så försiktig när hon gick ut så hon var nog renare efter kisspausen än innan.
Gråmulna hälsningar från Stina
Det var ju igentligen inget att bry sig om tyckte jag men han tittade på mig, MIG, och sa: Du har haft en bra dag idag förstår jag! Sedan tittade han på det lilla krypet med orden: Och du din stackare har väl inte haft det så lätt? Nej!!!!! Nu får det vara nog! Han tog omedelbart förgivet att det var jag som hade möblerat om lite...Det kunde ju lika gärna varit det lilla krypet som fått ett tokfnatt och dansat runt här inne. Sedan snubblade han på sina sandaler. Han tittade länge på dem. sedan sa han med en djup suck: Jag kunde ju ställt in dom i garderoben. Just det tänkte jag. Hade han låtit bli ett kilo kräftor om jag åkt hemmifrån och lämnat dom på golvet innanför dörren? Nej! Han tänkte nog i samma banor.
Men så hände något. Han tittade på mig igen. Så sa han: Nu ska vi testa den nya klotången. VAAA!!!!! Är han inte klok? Jag har gjort allt för husse och ändå ska han straffa mig på detta viset. Nu var goda råd dyra. Jag hoppade upp till Krypet och såg till så att hon ramlade ned på golvet. Hon kan ju börja tänkte jag, tången är säkert jättedålig och då finns det ju ingen anledning att utsätta mig också. Inte då. Stina! ropade husse. Nu gäller det att gömma sig. Snabbt!
Det här huset är inte riktigt bullisanpassat...... Ingenstans att gömma sig! Det spelar ingen roll hur man letar.
Husse hämtade mig och sedan satte tortyren igång. Först klorna (Det gick faktiskt riktigt bra) och sedan rengöring av öronen. Yes! Färdig! Nu kommer det bästa tänkte jag. Kia´s tur. Det är så roligt att se henne studsa runt och husse bli så där lagom röd i ansiktet. Nästa chock! Han struntade helt i bacillen (Kia om ni inte förstod det) "Kom nu Stina, duschen väntar" sa han......... Har jag inte fått tillräckligt nu? Jag lovar (nästan) att inte sno hans sandaler igen... Åtminstone inte dom där. Men det blev inget tillfälle till förhandling. Jag stod i duschen innan ett enda gläfs hade lämnat mina vackra läppar. Där stog man sedan och såg ut som en dränkt katt medans Råttan (Kia) låg på mattan utanför och flinade. Då bestämda jag mig för att när husse så småningom släppte ut mig för att kissa så skulla jag nog visa dem. Här ska ingen tro att de bestämmer hur och när jag ska vara ren.
Då hände det som kunde rädda kvällen...........Råttan fick samma behandling som jag.... Kan ni gissa vem som låg på mattan och vred sig i skratt? Just det! Husets lilla glädjespridare. Och förresten hur tror ni att jag såg ut efter en liten kisspaus utomhus? Efter tre varv i trädgården i full fart som var/är att likna med en stor lerpöl så var jag skitigare än jag någonsin varit tidigare. Där fick den gamla stofilen lära sig! Det ÄR ingen mening att duscha mig när jag inte anser att det behövs. Det vill säga aldrig............Och resultatet då.....?
Fy för den lede!!!!!!!!!! Duscha Två gånger samma dag!!!!!!!! Nu har det nog slagit runt hos husse. Och Kia då? Nej hon var så försiktig när hon gick ut så hon var nog renare efter kisspausen än innan.
Gråmulna hälsningar från Stina
Där gick nr 2!
Minns ni husses sandaler? Nu har jag hjälpt honom att skaffa sig en anledning till att köpa nya. Ja sa ju det! Han skulle inte betett sig som han gjorde igår och framförallt inte låtit Smilfinken (Kia) hålla på som hon gjorde ostraffat. HA! Idag rök vi ihop ordentligt. Jag blev så arg på henne. Hon försöker vara så lillgammal och ska tillrättavisa mig när hon ser att jag hittar på roliga saker. Hon tror sig veta att husse inte skulle gilla allt som jag tycker får livet värt att leva. JAG vet vad som är bäst för husse! Det är ju lite uppmuntran! Han blir ju bara glad när han kommer hem och ser att jag "saknat" honom så mycket att jag kelat lite med hans sandal. Jag vet ju att han blev lite upprörd när jag fixade hans sandal så jag tänkte att det var nog fel sandal så jag tog den andra idag. Ohhhhh vad han skall bli stolt när han kommer hem! Jag hade ju förstått vad han ville.... Och den lilla privatpolisen Krypet) försökte stoppa mig in i det sista. Det slutade med att jag fick jaga runt henne tills dess att hon storknade. Se´n var det fritt fram........
När hon vaknade till så var jag redan färdig. Hon konstaterade kort "Nu får jag godis igen och du blir utan Smart!" Hoppsan! Här krävs en ny strattegi! Idiot säger jag bara! Hon tror att jag ska få skulden. Hon känner fortfarande inte mig. Jag kommer att skutta runt och välkommna husse och sedan titta förebrående på det lilla kräket så husse fårstår att jag inte skulle kunna ha gjort något dylikt....... Och där kommer hon och sitta och inte fatta någonting (som vanligt med andra ord) Hon är en riktig loooooser!
Gissa vem som får godis idag? Just det! Nu är jag riktigt sugen så husse får allt skynda sig hem.
Jag berättar hur det gick senare.
När hon vaknade till så var jag redan färdig. Hon konstaterade kort "Nu får jag godis igen och du blir utan Smart!" Hoppsan! Här krävs en ny strattegi! Idiot säger jag bara! Hon tror att jag ska få skulden. Hon känner fortfarande inte mig. Jag kommer att skutta runt och välkommna husse och sedan titta förebrående på det lilla kräket så husse fårstår att jag inte skulle kunna ha gjort något dylikt....... Och där kommer hon och sitta och inte fatta någonting (som vanligt med andra ord) Hon är en riktig loooooser!
Gissa vem som får godis idag? Just det! Nu är jag riktigt sugen så husse får allt skynda sig hem.
Jag berättar hur det gick senare.
Tuggsugen!
När husse kom hem igår kväll så var mitt tuggbehov enormt. Jag började med att snällt be honom om ett ben.
Inte då! Inte nu! var svaret..... Då tänker man sig inte för. Han borde lärt sig vid det här laget att när husets beskyddare ber om något så ordnar man det. Resultatet kunde inte bli annat. Jag for runt i hela huset. Skällde, hoppade och tjöt men inget resultat. Hur skulle jag få den dumma varelsen att begripa att han faktiskt inte hade något val. Han borde veta att det blir som jag vill till slut i alla fall. Hans inlärningsförmåga är nog sämre än vad jag trott.
Okay! Är det så det skall vara så får man fixa det själv. Först retar man upp den lättlurade (Kia).
Sedan knuffar man runt henne i hela huset och för ett himmla liv. Då borde husse fatta vad som gäller. Ge mig ett ben och få en lugn kväll eller mer och mer liv i huset. Hur tror ni att han reagerade?....... Han tittade lite trött på mig och sa: Att du bara orkar! Jag ger mig inte så kuta runt du om du blir lyckligare av det! Förstår ni vilket liv jag lever? Här får man inget gratis minsan! Skall man ha nå´t så får man fixa det själv! Jag valde ett färskt ben! Kia´s!
Och det funkade! Husse rusar upp för att rädda det lilla kräket. Sen suckade han och sa: Jag ger mig men då får vi gå halva vägen var! Du får plastbenet och sedan får det vara lugnt en stund. PLASTBEN!!!!???? Vem tror han att jag är?
Okay! Jag försökte hitta någon mening med det äckliga plastbenet men hittade ingen. Jag var inte på humör att bita i ett sån´t. Högt talade jag om det för omgivningen men ingen som reagerade!
Jag beslutade mig för att Kia´s ben var faktiskt bättre så jag smög mig på henne och anföll när hon minst anade det. Och det lilla kräket vände sig blixtsnabbt och bet tillbaka....!!!!!!!!!! Nu får det väl i alla fall vara nog? Jag fortsatte attacken men hon gav sig inte.
Så snöpligt kan en välplanerad Onsdagskväll sluta. Jag satt bra länge och begrundade mitt dystra öde.
Och tror ni inte att krypet hämtade mod någonstans? Så när jag vände mig om för att högljudt beklaga mig till husse angående husets alla orättvisor så hoppade monstret på mig bakifrån och bet tag i mitt ben. Jag blev alldeles paff! Hon!!!??? Nu är domedagen nära. Till och med Kia har tappat respekten för mig.......
Jag avslutade kvällen i moll. Jag måste reda ut vad som händer här igentligen. Jag kanske håller på att tappa greppet totalt? Ingen respekt för överheten längre!!!!!!
Länge låg jag på Krypet´s tröskel (Alltid retar det någon) och funderade på meningen med livet. Nu måste jag ta tag i den här situationen! Jag kan inte låta de svagsinta fortsätta på det här viset. Det lilla krypet ska nog få när husse gått och lagt sig................
Inte då! Inte nu! var svaret..... Då tänker man sig inte för. Han borde lärt sig vid det här laget att när husets beskyddare ber om något så ordnar man det. Resultatet kunde inte bli annat. Jag for runt i hela huset. Skällde, hoppade och tjöt men inget resultat. Hur skulle jag få den dumma varelsen att begripa att han faktiskt inte hade något val. Han borde veta att det blir som jag vill till slut i alla fall. Hans inlärningsförmåga är nog sämre än vad jag trott.
Okay! Är det så det skall vara så får man fixa det själv. Först retar man upp den lättlurade (Kia).
Sedan knuffar man runt henne i hela huset och för ett himmla liv. Då borde husse fatta vad som gäller. Ge mig ett ben och få en lugn kväll eller mer och mer liv i huset. Hur tror ni att han reagerade?....... Han tittade lite trött på mig och sa: Att du bara orkar! Jag ger mig inte så kuta runt du om du blir lyckligare av det! Förstår ni vilket liv jag lever? Här får man inget gratis minsan! Skall man ha nå´t så får man fixa det själv! Jag valde ett färskt ben! Kia´s!
Och det funkade! Husse rusar upp för att rädda det lilla kräket. Sen suckade han och sa: Jag ger mig men då får vi gå halva vägen var! Du får plastbenet och sedan får det vara lugnt en stund. PLASTBEN!!!!???? Vem tror han att jag är?
Okay! Jag försökte hitta någon mening med det äckliga plastbenet men hittade ingen. Jag var inte på humör att bita i ett sån´t. Högt talade jag om det för omgivningen men ingen som reagerade!
Jag beslutade mig för att Kia´s ben var faktiskt bättre så jag smög mig på henne och anföll när hon minst anade det. Och det lilla kräket vände sig blixtsnabbt och bet tillbaka....!!!!!!!!!! Nu får det väl i alla fall vara nog? Jag fortsatte attacken men hon gav sig inte.
Så snöpligt kan en välplanerad Onsdagskväll sluta. Jag satt bra länge och begrundade mitt dystra öde.
Och tror ni inte att krypet hämtade mod någonstans? Så när jag vände mig om för att högljudt beklaga mig till husse angående husets alla orättvisor så hoppade monstret på mig bakifrån och bet tag i mitt ben. Jag blev alldeles paff! Hon!!!??? Nu är domedagen nära. Till och med Kia har tappat respekten för mig.......
Jag avslutade kvällen i moll. Jag måste reda ut vad som händer här igentligen. Jag kanske håller på att tappa greppet totalt? Ingen respekt för överheten längre!!!!!!
Länge låg jag på Krypet´s tröskel (Alltid retar det någon) och funderade på meningen med livet. Nu måste jag ta tag i den här situationen! Jag kan inte låta de svagsinta fortsätta på det här viset. Det lilla krypet ska nog få när husse gått och lagt sig................
Nu skall jag berätta!
Hur tränar man sin Husse och Matte till att bli bra bullisinnehavare? Det är inte lätt! De har alltid en massa förhoppningar om att få en liten sötnos som ligger still fram till dess att de vill bli roade. (Typ Kia) och när en normal bullis (Inte Kia) känner att lite aktivitetsträning vore på tiden så tittar de förfärat på den normale lille sötnosen och utbrister ramsor som t.ex. Men bit inte där och inte det och inte det. Med andra ord en himmla massa förbud och förmaningar. Nu hade ju min husse och matte tur som fick en så generös liten tjej som var villig att lära dom hur det verkliga bullislivet ter sig.
Det måste ju tilläggas att i början var dom lite motsträviga i en del inlärningsmoment men sedan har det bara gått bättre och bättre. Dom är så duktiga!
Vi bulldogar är ju så förnuftiga och slösar inte med energi i onödan. I våra gener så finns det innbyggt att mellan punkt A och punkt B så finns en hyggligt rak linje och skall man färdas mellan dessa punkter så varför inte utnyttja denna linje? Här! På denna bild så hade ni sett hur husses häck såg ut innan vi byggde om den om inte det lilla spånet stått ivägen förstås!
Det lilla krypet försöker bara få lite uppmärksamhet. Men till saken, som Sarie skrev i komentaren tidigare, husse hittade inte korten som skulle beskriva det jag nu skulle berätta. Men det jag skulle komma fram till var att nu har jag hjälpt husse med logistiken på tomten. Vi (Kia har fått va med) har fixat tunnlar i alla häckar som finns här så nu kan vi förflytta oss väldigt snabbt från A till B. Speciellt bra om man t.ex har lånat husse sko eller dylikt. Då han upptäcker det och kommer för att tala om hur duktig jag varit som hittat den i garderoben så springer jag bara igenom en tunnel och vips så är husse jättelångt borta. Men så kommer han flåsande runt hörnet igen och hoppsan så sitter jag på andra sidan igen.....Han tycker att det är såååå roligt. Han gastar, ropar och går på så ibland måste jag lämna kvar skon så han inte ska roa ihjäl sig.
Det var extra roligt när husse var hemma på lunchen en gång och vi sprang runt i våra tunnlar och plötsligt hittade jag en gammal grön och taggig historia mitt inne i tunneln. Skräp! tänkte jag och drog ut den på gräsmattan så att jag och krypet kunde finfördela den i mindre bitar...Jättekul! Husses kommentar var följande: Inte den också! Det visar väl hur mycket han uppskattar att vi rensar från ogräs. Han såg så tacksam ut så vi rensade resten av tagghistorierna, dom som satt i krukor var lättast att fixa. Husses kommentar till matte på kvällen var: Jag tror inte att det passar med rosor i den där rabbatten!
Kommer mera!
Stina
Det måste ju tilläggas att i början var dom lite motsträviga i en del inlärningsmoment men sedan har det bara gått bättre och bättre. Dom är så duktiga!
Vi bulldogar är ju så förnuftiga och slösar inte med energi i onödan. I våra gener så finns det innbyggt att mellan punkt A och punkt B så finns en hyggligt rak linje och skall man färdas mellan dessa punkter så varför inte utnyttja denna linje? Här! På denna bild så hade ni sett hur husses häck såg ut innan vi byggde om den om inte det lilla spånet stått ivägen förstås!
Det lilla krypet försöker bara få lite uppmärksamhet. Men till saken, som Sarie skrev i komentaren tidigare, husse hittade inte korten som skulle beskriva det jag nu skulle berätta. Men det jag skulle komma fram till var att nu har jag hjälpt husse med logistiken på tomten. Vi (Kia har fått va med) har fixat tunnlar i alla häckar som finns här så nu kan vi förflytta oss väldigt snabbt från A till B. Speciellt bra om man t.ex har lånat husse sko eller dylikt. Då han upptäcker det och kommer för att tala om hur duktig jag varit som hittat den i garderoben så springer jag bara igenom en tunnel och vips så är husse jättelångt borta. Men så kommer han flåsande runt hörnet igen och hoppsan så sitter jag på andra sidan igen.....Han tycker att det är såååå roligt. Han gastar, ropar och går på så ibland måste jag lämna kvar skon så han inte ska roa ihjäl sig.
Det var extra roligt när husse var hemma på lunchen en gång och vi sprang runt i våra tunnlar och plötsligt hittade jag en gammal grön och taggig historia mitt inne i tunneln. Skräp! tänkte jag och drog ut den på gräsmattan så att jag och krypet kunde finfördela den i mindre bitar...Jättekul! Husses kommentar var följande: Inte den också! Det visar väl hur mycket han uppskattar att vi rensar från ogräs. Han såg så tacksam ut så vi rensade resten av tagghistorierna, dom som satt i krukor var lättast att fixa. Husses kommentar till matte på kvällen var: Jag tror inte att det passar med rosor i den där rabbatten!
Kommer mera!
Stina
Nytt inlägg kommer snart.
Husse har slarvat bort några bilder som jag skulle sätta in men det fixar sig snart. Så håll ut! Ett par timmar till så är saken klar.
Ja! Jag vet!
Ni längtar efter ett nytt exempel på min missär. Men ni får lugna er en stund för husse måste pyssla lite först. Enligt min mening så finns inget annat pyssel än att hjälpa mig med detta. Han påstår att det finns en värld runt om oss som också skall tas omhand!!!!???? Vad menar han med det? Nu är det på det viset att min värld finns här och nu.... Hans värld finns i fantasin....! Jag vill bara påminna om när han kände sig ledsen och hängig (tror jag, han var fundersam i alla fall) och jag hjälpte honom över det med att gräva upp en del plantor som han verkade tycka vara så kul att plantera. Nu fick han ju göra det igen...!!! Vilken lyckospridare jag kan vara om omgivningen behandlar mig rätt. Tänk bara när jag upptäkte att grenarna i en av husses häckar hängde för lågt...! Jag fixade det på nolltid! Nu hänger dom inte alls. Ibland undrar jag vad husse skall användas till förutom att fixa mat.....Hmmmm!!!!! Jag återkommer till det när jag kommer på nå´t. Nu tjatar han på mig igen! jag måste sluta nu men kommer strax tillbaka. Tja!
Om ni ville veta.......
Ni är ca: 28 st trogna läsare som kikar på min lilla dagbok varje dag. Det tackar jag för. Husse anser att det som händer här hemma är högst privat och skall inte föras vidare men jag tycker att omvärlden behöver få veta vad jag får stå ut med.
Jag ska försöka skriva lite mer om helgen lite senare. Husse påstår att han behöver dotorn till nå´t oväsentligt en stund.
Vi hörs senare hoppas jag
Jag ska försöka skriva lite mer om helgen lite senare. Husse påstår att han behöver dotorn till nå´t oväsentligt en stund.
Vi hörs senare hoppas jag
Vad hände se´n då?
Jo! Utmattade släpade sig barnvakterna in med Kia i släptåg och lämnade mig där ute alldeles själv, precis när fotbollmatchen skulle börja.
Det var ju bara att bita i det sura äpplet, för Kia hade ju också smitit in. Väl inne så skulle jag och Sandra mysa i soffan hade jag tänkt...... Men naturligtvis så hoppade det lilla kräket också upp där för att lura till sig pluspoäng.
Raskt lurade (knuffade) jag ned henne på golvet igen när vakterna inte såg. Då tittade de misstänksamt på mig och frågade om jag hade nå´t med det att göra.....!!!????? JAG???? Inte då! Jag är ju oskyldig jag! Och jag hade ju rätt! Det var ju hon som var skyldig till att ha kommit upp och stört min mysstund.......Jag bara rättade till hennes misstag...Jag är ju så hjälpsam mot det lilla livet. Ohhhh! Jag är så duktig på så´nt här!
Men Kia mådde säkert bättre där hon hör hemma. På golvet, i dammet, ensam och bortglömd. Då lär hon sig att uppskatta de små vänliga gester som jag ibland visar henne. T.ex. Hon får ligga i sin korg när jag inte orkar busa med henne, hon tillåts ibland att följa med på promenad när jag och husse går ut o.s.v.
Nu skall jag ha lite uppmuntrande aktiviteter med det lilla krypet så vi får höras lite senare igen.
Lördag morgon
De där svagsinta "barnvakterna" hade bestämt att det skulle bli sovmorgon idag.....! Så kl sex började jag att med korta men skarpa skall påkalla uppmärksamhet. Ingen reaktion! Jag knuffade upp Kia ur korgen och tvingade runt henne i TV-rummet för att hon också skulle föra liv men hon bara tittade slött på mig och fattade ingenting. Inte ett knyst från henne inte. Hon försöker bara ställa sig in som vanligt.
Till slut kom dom upp, trötta och hängiga. "Varför började du föra liv kl Fem" frågade de. Vaddå gäller tidsomställningen alla människor? Det där var ju bara något som husse hade hittat på väl?
Nu ska vi inte grotta ned oss i det men lite konstigt var det ju.
Maten kom fram och vältränad som jag är så slevade jag i mig allt på Två sekunder och sedan fort över till krypets matskål. Där ställer man sig tätt intill för att sedan sakta trycka henne åt sidan och vips så hade jag ökat på mitt näringintag. Det är ju bara en välgärning! Kia börjar bli för tjock och min energifullla och vackra kropp kräver ju mer bränsle för att aktivera de svagsinta. He he he! Ett - Noll till mig. Kia hon fattade inte vad som hänt innan skålen var tom och då stog hon bara och blängde förundrat på mig. Detta hadde inte hänt om husse varit hemma! Han bevakar utfodringen konstant. Må han stanna borta länge!!!!!!!
Full av energi tvingade jag på lillhusse (Daniel) och Sandra kläder för nu skulle vi ut och aktivera oss. Fort fram med bollar, krukor och småkryp (Kia). (Fungerar bra som rundningsmärke)
Sandra hade lånat husses långa TV. Den, för övrigt, brukar glädja husse jätemycket. Ibland när han tittar i den så utropar han glatt "där satt den!" Och när jag också vill titta så ropar han "Måste du vara inne i linsen konstant" Ni hör ju! En tv-beroende människa. För det måste ju vara en så´n med tanke på det stora intresset för vad som händer där inne. Och jag får aldrig titta.
Jag hittade aktivitetsbollen och fann den som vanligt TOM!!!!!! Jag insåg att här behöver man hjälpa till så det var bara att instruera barnvakterna hur det skall gå till. Först hämta bollen!
Sedan fyla den med godis.
Och så snabbt äta upp allt godis innan Krypet hinner fram!
Och så fort tillbaka för på fyllning.
Kia förstod aldrig vad som hände och frammför allt inte varför jag var så nöjd. He he he! Två - Noll till mig!
Jag höll barnvakterna aktiverade jätte länge! Nu förstår jag varför den heter så. Aktiveringsbollen alltså!
Det var alltså Lördag förmiddag. Nu måste jag pyssla lite och kommer tillbaka senare och berättar mera.
Till slut kom dom upp, trötta och hängiga. "Varför började du föra liv kl Fem" frågade de. Vaddå gäller tidsomställningen alla människor? Det där var ju bara något som husse hade hittat på väl?
Nu ska vi inte grotta ned oss i det men lite konstigt var det ju.
Maten kom fram och vältränad som jag är så slevade jag i mig allt på Två sekunder och sedan fort över till krypets matskål. Där ställer man sig tätt intill för att sedan sakta trycka henne åt sidan och vips så hade jag ökat på mitt näringintag. Det är ju bara en välgärning! Kia börjar bli för tjock och min energifullla och vackra kropp kräver ju mer bränsle för att aktivera de svagsinta. He he he! Ett - Noll till mig. Kia hon fattade inte vad som hänt innan skålen var tom och då stog hon bara och blängde förundrat på mig. Detta hadde inte hänt om husse varit hemma! Han bevakar utfodringen konstant. Må han stanna borta länge!!!!!!!
Full av energi tvingade jag på lillhusse (Daniel) och Sandra kläder för nu skulle vi ut och aktivera oss. Fort fram med bollar, krukor och småkryp (Kia). (Fungerar bra som rundningsmärke)
Sandra hade lånat husses långa TV. Den, för övrigt, brukar glädja husse jätemycket. Ibland när han tittar i den så utropar han glatt "där satt den!" Och när jag också vill titta så ropar han "Måste du vara inne i linsen konstant" Ni hör ju! En tv-beroende människa. För det måste ju vara en så´n med tanke på det stora intresset för vad som händer där inne. Och jag får aldrig titta.
Jag hittade aktivitetsbollen och fann den som vanligt TOM!!!!!! Jag insåg att här behöver man hjälpa till så det var bara att instruera barnvakterna hur det skall gå till. Först hämta bollen!
Sedan fyla den med godis.
Och så snabbt äta upp allt godis innan Krypet hinner fram!
Och så fort tillbaka för på fyllning.
Kia förstod aldrig vad som hände och frammför allt inte varför jag var så nöjd. He he he! Två - Noll till mig!
Jag höll barnvakterna aktiverade jätte länge! Nu förstår jag varför den heter så. Aktiveringsbollen alltså!
Det var alltså Lördag förmiddag. Nu måste jag pyssla lite och kommer tillbaka senare och berättar mera.
Då kommer det!
Alltså som ni förstått så kom Lillmatte och lillhusses sambo hit efter ett par timmar. (Eva & Sandra) Det startade bra ....Godis!!!!! Och jag lyckades lura Kia så att jag fick (tog) hennes också.. Men då började alla att banna mig och gav Kia flera godisar till tröst....!!!??? Det finns väl för sjutton en kvot med godis att dela ut? Hon fick i så fall hela kvoten så som hon smaskade. Och jag i skamvrån igen.....Inte efter planen kan jag säga. När de kommit in och kommit till rätta i soffan så gick jag till charmattack!
Vem kan motstå ett sådant charmtroll? Mera godis till mig! Plötsligt ringer det i telefonen! Vem tror ni att det är då? Husse! Han frågade om det gick bra och om jag skötte mig. MIG!? Det finns ingen som sköter sig så bra som jag! Jag hörde hur dom beskrev "godisinsidenten" och husse förbjöd dem att mata mig med mer godis. Vadå!? Kia då? Hon satt där som ett litet miffo och bara tog emot. Oskyldig som ett (offer)lamm. Är husse borta så skall han vara jätteborta och inte störa en dam i arbete. Så gick ett par mat och godisfria timmar till ingen nytta för nu var de på sin vakt. Vi fyratiden så gick jag till attack igen! MAT!!!!!!! Jag är HUNGRIG!!!!! Sandra började skruva oroligt på sig och ifrågasatte om inte det var dags för lite utfodring.... HA! Nu är man tillbaka på banan igen...... Det här går som en dans!!!! Hon börjar mäta upp mat och häller på vatten för att det skall svälla innan utfodring. Då säger lillhusse "dom ska väl inte ha mat före Sju" ......Ni hör hur husse och lillhusse håller ihop. Oense så ringer de till husse och frågar hur det ligger till. Vad tror ni att det ålderstigna husgisslet sa då? Inte före sju!!!!!!! Så där stog skålarna tomma......
Ångesten var total! Den här helgen skulle ju inte husse lägga sig i....
Men skam den som ger sig. Efter maten (Otroligt sent serverad) så gick vi till gemensam attack mot soffan. Vi anföll från varsitt håll och till slut gav dom upp! Ännu en seger till hemmalaget. MIG! Lakan lades ut i soffan och vi fick bara mysa och somnade till tanken: Nu du husse skulle du se oss.
Filmen "Casino Royal" var jättebra men Kia, den lilla haren, blev ju rädd förstås. Märker ni hur vänlig och omtänksam jag var denna första dag? Jag kan ju säga att de följande dagarna inte blev en dans på rosor för de andra!
Jag fortsätter och berätta om Lördagen i morgon.
God natt!
Okay!
Nu vill jag ha lite feedback! Vill ni att jag berättar utförligt (långt) om min HF-Helg (Hussefria) eller ska jag ta det i ett sammandrag? Jag väntar ett tag och ser vad ni svarar.
Varför berättar jag inte?
Ja just det! Varför berättar jag inte vad som hänt nu när vi sluppit husse och matte en hel helg? Kia´s barnvakter (Jag behöver ju inga) berättade att husse är inne och läser min blogg då och då. Det är dumt att "väcka den husse som sover". Det han inte vet det lider han inte av. Men jag kan avslöja så mycket som att det har varit jättekul. Godis efter första tio minuterna i fredags och jag lyckades nästan att fixa mat redan på eftermiddagen men då stoppade ett samtal från husse det. Men det var nära, jag var nog lite ringrostig då. Vi har legat i sofforna hur mycket som helst m.m.
Vi får se om jag kan återkomma senare idag och berätta lite mer.
Vi får se om jag kan återkomma senare idag och berätta lite mer.
Jag kom på ett tillfälle till där jag var svagsint....
Husse och jag skulle ut i skogen och roa mig lite. Ni läste rätt! Roa MIG! Vad händer i skogen tror ni?
Jo det skall vara så här:
JAG springer runt med små lustiga hopp och husse tittar beundrande på mig och utbrister "Vad snygg du är!" Sedan hittar jag de mest otroliga saker som husse tittar förundrat på och säger "Vad duktig du är!" Sedan när jag skojar till det lite så ligger husse på marken och rullar vilt skrattande, håller sig för magen och utbrister: "Du är så fantastisk!"
Tror ni det gick till på det sättet? Nooopppp!!!!!!!! Han siter på huk och stirrar ned i marken. Plockar små äckliga prylar och lägger i sin hink. Inte en blick på mig! Illa tänkte jag. Vad håller han på med? Jag beslutade att nedlåta mig till lite nyfikenhet. Han plockade "svamp" gula och doftande. Är det där så roligt då? Roligare än mig? Okay! Jag blev lite svagsint och tänkte att om jag hjälper honom så blir han snabbt klar och kan focusera på stjärnan istället. Till handling. Jag hittade snabbt ett par gula och gav till ett skall samtidigt som jag stirrade lika vilt som husse på de små. Och se där! Husse blev överlycklig och gav mig beröm, klappade och stog i. Jag insåg att hans vansinne brutit ut totalt. Vad var det att bli så lycklig över? Hur lätt som helst! Jag fixade lite mer lyckorus åt husse och började faktiskt tycka att det var lite roligt. Men när husse inte kom fram till mig tillräckligt fort (det fanns ju många att hitta och bli klappad för) så började jag att hoppa på de gula så att husse skulle hitta dem och jag kunde leta vidare. Då tog det hus i h...e på husse. "Men Stina din lilla marodör! Ropade han. Sluta leta genast! Det blir bara mos kvar för mig att plocka! Leta efter nå´n pinne istället. Otacksamt va? Jag bestämde mig för att springa runt fötterna på honom så att skulle snubbla. Och se vad som händer.....Han snubblade och alla gulingar ramlade ur hinken och husse blev nog jätteglad! Nu kunde han ju plocka lika mycket till utan att flytta på sig. Hur skulle hans liv vara utan lilla omtänksamma mig?
Men att hjälpa honom hitta gulingar igen och få skäll det är inte min grej. Det var första och sista gången.
Vi hörs!
Jo det skall vara så här:
JAG springer runt med små lustiga hopp och husse tittar beundrande på mig och utbrister "Vad snygg du är!" Sedan hittar jag de mest otroliga saker som husse tittar förundrat på och säger "Vad duktig du är!" Sedan när jag skojar till det lite så ligger husse på marken och rullar vilt skrattande, håller sig för magen och utbrister: "Du är så fantastisk!"
Tror ni det gick till på det sättet? Nooopppp!!!!!!!! Han siter på huk och stirrar ned i marken. Plockar små äckliga prylar och lägger i sin hink. Inte en blick på mig! Illa tänkte jag. Vad håller han på med? Jag beslutade att nedlåta mig till lite nyfikenhet. Han plockade "svamp" gula och doftande. Är det där så roligt då? Roligare än mig? Okay! Jag blev lite svagsint och tänkte att om jag hjälper honom så blir han snabbt klar och kan focusera på stjärnan istället. Till handling. Jag hittade snabbt ett par gula och gav till ett skall samtidigt som jag stirrade lika vilt som husse på de små. Och se där! Husse blev överlycklig och gav mig beröm, klappade och stog i. Jag insåg att hans vansinne brutit ut totalt. Vad var det att bli så lycklig över? Hur lätt som helst! Jag fixade lite mer lyckorus åt husse och började faktiskt tycka att det var lite roligt. Men när husse inte kom fram till mig tillräckligt fort (det fanns ju många att hitta och bli klappad för) så började jag att hoppa på de gula så att husse skulle hitta dem och jag kunde leta vidare. Då tog det hus i h...e på husse. "Men Stina din lilla marodör! Ropade han. Sluta leta genast! Det blir bara mos kvar för mig att plocka! Leta efter nå´n pinne istället. Otacksamt va? Jag bestämde mig för att springa runt fötterna på honom så att skulle snubbla. Och se vad som händer.....Han snubblade och alla gulingar ramlade ur hinken och husse blev nog jätteglad! Nu kunde han ju plocka lika mycket till utan att flytta på sig. Hur skulle hans liv vara utan lilla omtänksamma mig?
Men att hjälpa honom hitta gulingar igen och få skäll det är inte min grej. Det var första och sista gången.
Vi hörs!
Skogspromenaden
Nu ska jag berätta om ett ögonblick av svaghet från min sida. Husse kom och sa att vi skulle gå ut i skogen men han började lasta in en massa saker i bilen?????
"Jag tänkte vi skulle ta med Kia och då måste vi åka en bit så det blir lite lättare att gå" förklarade han för mig. VA!!!!! Det är mig och endast mig han ska ranta runt i skogen med......! Nå skyll er själva tänkte jag, vi ska nog se vem som bestämmer här....
Väl ute i skogen så släpptes vi lösa, för vi är ju så lydiga (HA!). Efter fem minuter så hade jag lockat Kräket en bit från husse och vipps så "fick jag upp ett spår" och stack , med Kia hack i häl. Yes! Nu skulle det springas bort.......
Kia kan springa jättefort ett tag sedan svimmar hon nästan. Min plan var att springa ut henne i skogen för att sedan när hon kroknade raskt springa tillbaka till husse och sätta mig ned med ledsen min. Det skulle ju inte vara mitt fel att den svagsinte inte hittade tillbaka...Eller?
Oh herre gud vad hon orkade långt, jag blev nästan slut själv. När jobbet var klart och kräket låg där alldeles utslagen och det bara var att ta sig tillbaka och slutföra allt, så inträffade någonting....Eftertanke kallas det visst. Jag hörde ju hur förtvivlat husse ropade efter mig ( för Krypet är det väl ingen som saknar). Jag såg framför mig hur mycket bättre allt skulle bli nu.
* Ingen som tog min stol
* Ingen som stog i vägen som jag tvingades ge ett tjyvnyp (Lustfylld känsla av makt)
* Ingen som jag behövde lura av maten ifrån (Bra näringstillskott)
* Ingen som låg i vägen och sov på trösklar (Kul att smyga fram och hoppa på)
* Ingen att skylla på när något går fel
Osv.
Då kom jag på att jag hade trotts allt lite nytta av det lilla kräket ibland. Jag veknade och lotsade sakta tillbaka henne till bilen. Där låg vi och flämtade säkert en kvart innan husse slutade föra liv i skogen (det är ett himla liv på honom ibland, ingen lugn och ro) och kom fram till oss. Först så såg jag att han var riktigt arg men sedan veknade han och bara kramade oss. Jag tänkte för mig själv att nu fick du lära dig nå´t. Nästa gång får du allt sköta dig husse om du skall få följa med ut i skogen.
Som ni säkert förstår så tar det emot att avslöja detta korta ögonblick av vekhet som inträffade i sommras men jag kan garantera att Kia har fått betala tillbaka till mig på olika sätt. Så det var faktiskt värt det.
Men hon kan vara "A pain in the ass" ibland! Dom dagarna ångrar jag min tillfälliga svaghet. Det kommer inte att hända igen!
"Jag tänkte vi skulle ta med Kia och då måste vi åka en bit så det blir lite lättare att gå" förklarade han för mig. VA!!!!! Det är mig och endast mig han ska ranta runt i skogen med......! Nå skyll er själva tänkte jag, vi ska nog se vem som bestämmer här....
Väl ute i skogen så släpptes vi lösa, för vi är ju så lydiga (HA!). Efter fem minuter så hade jag lockat Kräket en bit från husse och vipps så "fick jag upp ett spår" och stack , med Kia hack i häl. Yes! Nu skulle det springas bort.......
Kia kan springa jättefort ett tag sedan svimmar hon nästan. Min plan var att springa ut henne i skogen för att sedan när hon kroknade raskt springa tillbaka till husse och sätta mig ned med ledsen min. Det skulle ju inte vara mitt fel att den svagsinte inte hittade tillbaka...Eller?
Oh herre gud vad hon orkade långt, jag blev nästan slut själv. När jobbet var klart och kräket låg där alldeles utslagen och det bara var att ta sig tillbaka och slutföra allt, så inträffade någonting....Eftertanke kallas det visst. Jag hörde ju hur förtvivlat husse ropade efter mig ( för Krypet är det väl ingen som saknar). Jag såg framför mig hur mycket bättre allt skulle bli nu.
* Ingen som tog min stol
* Ingen som stog i vägen som jag tvingades ge ett tjyvnyp (Lustfylld känsla av makt)
* Ingen som jag behövde lura av maten ifrån (Bra näringstillskott)
* Ingen som låg i vägen och sov på trösklar (Kul att smyga fram och hoppa på)
* Ingen att skylla på när något går fel
Osv.
Då kom jag på att jag hade trotts allt lite nytta av det lilla kräket ibland. Jag veknade och lotsade sakta tillbaka henne till bilen. Där låg vi och flämtade säkert en kvart innan husse slutade föra liv i skogen (det är ett himla liv på honom ibland, ingen lugn och ro) och kom fram till oss. Först så såg jag att han var riktigt arg men sedan veknade han och bara kramade oss. Jag tänkte för mig själv att nu fick du lära dig nå´t. Nästa gång får du allt sköta dig husse om du skall få följa med ut i skogen.
Som ni säkert förstår så tar det emot att avslöja detta korta ögonblick av vekhet som inträffade i sommras men jag kan garantera att Kia har fått betala tillbaka till mig på olika sätt. Så det var faktiskt värt det.
Men hon kan vara "A pain in the ass" ibland! Dom dagarna ångrar jag min tillfälliga svaghet. Det kommer inte att hända igen!
Och hur gick det se´n då....?
Jo jag sprang runt husse tills han fixade ett lånetäcke åt mig men då blev Kia sur för att somliga fick "VIP-behandlig".
JAHA! Vad är det med det då? Har inte hon förstått att hon bara bor här på nåder...? Med ett par smarta sk. "Stinamoves" så är hon ju borta. Att jag fortfarande låter henne bo här beror på att hon är användbar i vissa lägen.
Jag skall ge ett par exempel:
Jag har tråkigt......Samtidigt hittar jag en äcklig liten igelkott. Vad skall man då göra tror ni? Då jag vet att dessa otäckingar sticks och inte tål lite skoj så lunkar jag in och ställer mig bredvid "Slappot" Kia som slumrar som vanligt och då händer det!
Jag får "plötsligt" syn på igelkotten och rusar ut genom dörren. På väg fram till igelkotten så kollar man så att kia hänger på, sen bromsar man till alldeles framför kotten och börjar ilsket skälla. Då rusar Kia, det lilla spånet, fram och attackerar kotten och hon ger sig aldrig. Det är lika roligt varje gång.
När sedan husse sitter och plockar taggar så ser jag naturligtvis så där lagom medlidande ut. (Hehehe) Gud vad jag är bra på att underhålla vårat hus........!!!!!! Dom är så glada för att få ha en sådan liten glädjespridande sötnos som jag.
Jag berättar mera om en stund.
JAHA! Vad är det med det då? Har inte hon förstått att hon bara bor här på nåder...? Med ett par smarta sk. "Stinamoves" så är hon ju borta. Att jag fortfarande låter henne bo här beror på att hon är användbar i vissa lägen.
Jag skall ge ett par exempel:
Jag har tråkigt......Samtidigt hittar jag en äcklig liten igelkott. Vad skall man då göra tror ni? Då jag vet att dessa otäckingar sticks och inte tål lite skoj så lunkar jag in och ställer mig bredvid "Slappot" Kia som slumrar som vanligt och då händer det!
Jag får "plötsligt" syn på igelkotten och rusar ut genom dörren. På väg fram till igelkotten så kollar man så att kia hänger på, sen bromsar man till alldeles framför kotten och börjar ilsket skälla. Då rusar Kia, det lilla spånet, fram och attackerar kotten och hon ger sig aldrig. Det är lika roligt varje gång.
När sedan husse sitter och plockar taggar så ser jag naturligtvis så där lagom medlidande ut. (Hehehe) Gud vad jag är bra på att underhålla vårat hus........!!!!!! Dom är så glada för att få ha en sådan liten glädjespridande sötnos som jag.
Jag berättar mera om en stund.
Nu är det eländigt igen!
Någon har skitat ned täcket i min ......MIN stol! När Husse och matte kom hem i kväll så kastade de in det i tvättmaskinen. (Stor pryl som dundrar, piper och lever om)
Det är väl inte mitt fel att "någon" ( alla vet ju nu vem som är skyldig) stjäl andras ägodelar. Eller....???
Jag är ju oskyldig jag! Renligare och juvligare varelse än solstrålen Stina finns ju inte.
Nu har jag sprungit runt hela huset för att leta efter ett annat täcke utan att lyckas.
Jag har buffat på dörrar och krafsat på lådor men ingen verkar fatta någonting har.
Till slut var jag tvungen att lägga mig i stolen utan täcke..... Hur roligt är det då? Min lilla söta rumpa glider ner mellen sitsen och ryggstödet och man tvingas att hopp ur stolen i tid och otid. Och då ska ni veta att jag är ju så liten och nätt.
Och "spånet" (Kia om ni undrar) hon hade tagit sin "puff" och försvarade den med livet som insats.
Och när man ber husse om hjälp så säger han bara att "Det är Kia´s puff".
Allting är mot mig idag! Jag ska hämnas!!!!!!!!! Om inte husse fixar ett täcke till min stol inom en timme så
kommer han att ångra sig bittert. Han har en sandal kvar som fortfarande är hel. Men hur länge?
Ser ni hur nöjd kräket ser ut nu när hon har fått medhåll?
Nu gör jag ett sista försök med husse! Jag berättar se´n!
Det är väl inte mitt fel att "någon" ( alla vet ju nu vem som är skyldig) stjäl andras ägodelar. Eller....???
Jag är ju oskyldig jag! Renligare och juvligare varelse än solstrålen Stina finns ju inte.
Nu har jag sprungit runt hela huset för att leta efter ett annat täcke utan att lyckas.
Jag har buffat på dörrar och krafsat på lådor men ingen verkar fatta någonting har.
Till slut var jag tvungen att lägga mig i stolen utan täcke..... Hur roligt är det då? Min lilla söta rumpa glider ner mellen sitsen och ryggstödet och man tvingas att hopp ur stolen i tid och otid. Och då ska ni veta att jag är ju så liten och nätt.
Och "spånet" (Kia om ni undrar) hon hade tagit sin "puff" och försvarade den med livet som insats.
Och när man ber husse om hjälp så säger han bara att "Det är Kia´s puff".
Allting är mot mig idag! Jag ska hämnas!!!!!!!!! Om inte husse fixar ett täcke till min stol inom en timme så
kommer han att ångra sig bittert. Han har en sandal kvar som fortfarande är hel. Men hur länge?
Ser ni hur nöjd kräket ser ut nu när hon har fått medhåll?
Nu gör jag ett sista försök med husse! Jag berättar se´n!
Vi får semester....!
Husse och matte ska åka bort i morgon, Fredag, lillmatte och lillhusse med respektive ska vara "barnvakt".
Ohhh vad roligt vi kommer att få då! De är inte vana med planerande och smarta bullar som jag (Kia kan knappt planera för en prommenad över gräsmattan). Jag ser framför mig dubbla måltider, långa sköna sovstunder i husses soffa, ligga sked med dem i sängen....osv........
Och godis!!!!!!!!! Ni anar inte hur lätt en lite ledsen bulldogsmin kan få hjärtan att smälta.
Jag har ett par ljuva dagar framför mig och Kia´s mat kommer med all sannolikhet att hamna i min mage........
Jag har en plan........Ni får höra sedan om allt gick som jag ville. Nu skall jag planera lite och fundera ut lite trix....
Jag tror att jag lägger mig i träning direkt. Naturligtvis på mitt sätt:
Ohhh vad roligt vi kommer att få då! De är inte vana med planerande och smarta bullar som jag (Kia kan knappt planera för en prommenad över gräsmattan). Jag ser framför mig dubbla måltider, långa sköna sovstunder i husses soffa, ligga sked med dem i sängen....osv........
Och godis!!!!!!!!! Ni anar inte hur lätt en lite ledsen bulldogsmin kan få hjärtan att smälta.
Jag har ett par ljuva dagar framför mig och Kia´s mat kommer med all sannolikhet att hamna i min mage........
Jag har en plan........Ni får höra sedan om allt gick som jag ville. Nu skall jag planera lite och fundera ut lite trix....
Jag tror att jag lägger mig i träning direkt. Naturligtvis på mitt sätt:
Vad var det jag sa?
Häromdagen så var de svagsinta (Husse och Kia) ute och mesade sig med nå´n liten fågel på uteplatsen medans Jag var inlåst. Då sa jag att det snart kommer att råda annarki på tomten om inget görs........ Nu hände det! Grannens långbenta, långnosade, långsvansade och långhåriga, ja kortsagt LÅNGA, hund dök upp utanför det galler husse satt upp mellan garaget och huset (jag tror att han är rädd för vildsvin eller nå´t liknande). Han kom i full fart och tvingades tvärnita framför gallret. På VÅR tomt!!!!!!!! Jag ropade på Kia och vi bägge rusade fram från varsitt håll och skällde ut honom på allvar. Ha!
När husse skyndade fram för att se vad som stod på så stog det stora LÅNGA eländet och bara skakade. Han var så rädd att ena bakbenet bara vek sig. Nu kanske det blir slut på deras eviga skällande från kl 06.00 på morgonen och till sent på nätterna. Vi brukar inte bry oss om honom och hans LÅNGA kompis, men det kan vara ganska irriterande ibland.
När hans husse och matte kom rusande efter honom så såg de alldeles chockade ut. "Fick dom tag i honom" frågade de. Då svarade husse: Nej han lever ju fortfarande. Och mina små barn skyddar ju bara sitt revir.........(Han skall få för "små barn") Dom fick nästan bära honom hela vägen hem....
Ja där satt den.........! Respekten menar jag. Kia´s roll var ju, som ni förstår, bara att vara statist medan jag fick göra hela jobbet. Så nu är ordningen återställd här hemma.
I´m the Queen!
När husse skyndade fram för att se vad som stod på så stog det stora LÅNGA eländet och bara skakade. Han var så rädd att ena bakbenet bara vek sig. Nu kanske det blir slut på deras eviga skällande från kl 06.00 på morgonen och till sent på nätterna. Vi brukar inte bry oss om honom och hans LÅNGA kompis, men det kan vara ganska irriterande ibland.
När hans husse och matte kom rusande efter honom så såg de alldeles chockade ut. "Fick dom tag i honom" frågade de. Då svarade husse: Nej han lever ju fortfarande. Och mina små barn skyddar ju bara sitt revir.........(Han skall få för "små barn") Dom fick nästan bära honom hela vägen hem....
Ja där satt den.........! Respekten menar jag. Kia´s roll var ju, som ni förstår, bara att vara statist medan jag fick göra hela jobbet. Så nu är ordningen återställd här hemma.
I´m the Queen!
Hur dum kan man bli?
Om inte jag får sitta i soffan som de andra familjemedlemmarna så ska inte husse heller sitta där! Har jag inte rätt?
Här kommer ett par tips för er andra nobla Bullar där ute:
Motionera Husse
1/ Skaffa en boll
2/ Lek lite förstrött med den
3/ "Råka" kicka till den så att den rullar in under ett skåp eller soffa
4/ Släng dig genast ned i sk. "Valpställning" med baken högt upp i luften
5/ Skäll och gnäll högljudt tills Husse reser sig upp och tar fram bollen igen.
6/ Gör om moment 2-5 i flera timmar ......! Hur kul som helst. Han verkar aldrig tröttna!
Kul va? Han kan hålla på hur länge som helst........ ;-)
Men försök aldrig med eran matte! Hon går inte på sådana trix........Man riskerar bara att åka ut i kylan.
Och sedan har vi ju alltid "Spånet" som inte fattar nå´t. Hon till och med somnade när hon tränade.
Och så här dum såg hon ut när jag försökte förklara.
Nu måste jag nog sova en stund igen.........Skönhetssömn behöver jag ingen! Snyggare kan man inte bli.......
Här kommer ett par tips för er andra nobla Bullar där ute:
Motionera Husse
1/ Skaffa en boll
2/ Lek lite förstrött med den
3/ "Råka" kicka till den så att den rullar in under ett skåp eller soffa
4/ Släng dig genast ned i sk. "Valpställning" med baken högt upp i luften
5/ Skäll och gnäll högljudt tills Husse reser sig upp och tar fram bollen igen.
6/ Gör om moment 2-5 i flera timmar ......! Hur kul som helst. Han verkar aldrig tröttna!
Kul va? Han kan hålla på hur länge som helst........ ;-)
Men försök aldrig med eran matte! Hon går inte på sådana trix........Man riskerar bara att åka ut i kylan.
Och sedan har vi ju alltid "Spånet" som inte fattar nå´t. Hon till och med somnade när hon tränade.
Och så här dum såg hon ut när jag försökte förklara.
Nu måste jag nog sova en stund igen.........Skönhetssömn behöver jag ingen! Snyggare kan man inte bli.......
Nu är det tröttsamt!
Igår kväll (Söndag) så hadde Kia åter STULIT min stol och jag hoppade omkring i all andra, av husse tillåtna, stolar och puffar, ja till och med i sofforna för att locka ned henne igen.....Men hon bara låg där och snusade i godan ro. Jag skällde och gnällde men ingen hjälp från husse eller matte fanns att få. Allt får man göra själv numera.
Jag hoppade upp i stolen och klampade runt på Kia bet lite skällde och använde henne som studsmatta.
Men vad hjälpte det? Hon brydde sig inte ett smack!
Efter ca 10 minuters hårt arbete så somnade jag utmattad rakt över henne.
Det tar på krafterna att vara husets väktare.........
Där låg vi och sov ....Länge......och hon gav inte upp! Men så var det matdags (alldeles för sent som vanligt) Äntligen!!!!!!
Stolen var min och bara min igen. Men den såg ut som ett slagfält efteråt. Vem bryr sig? Jag lämnar den alldrig mera.....
Men i morgon när jag är utvilad efter denna dags trauma så skall Kia (det lilla krypet) få lära sig ett och annat.
Hon må vara en månad äldre än mig men jag var här jätteförst....!!!!!!!!!
Är lite pumsen nu men är mycket piggare i morgon (Måndag) Natti!
Jag hoppade upp i stolen och klampade runt på Kia bet lite skällde och använde henne som studsmatta.
Men vad hjälpte det? Hon brydde sig inte ett smack!
Efter ca 10 minuters hårt arbete så somnade jag utmattad rakt över henne.
Det tar på krafterna att vara husets väktare.........
Där låg vi och sov ....Länge......och hon gav inte upp! Men så var det matdags (alldeles för sent som vanligt) Äntligen!!!!!!
Stolen var min och bara min igen. Men den såg ut som ett slagfält efteråt. Vem bryr sig? Jag lämnar den alldrig mera.....
Men i morgon när jag är utvilad efter denna dags trauma så skall Kia (det lilla krypet) få lära sig ett och annat.
Hon må vara en månad äldre än mig men jag var här jätteförst....!!!!!!!!!
Är lite pumsen nu men är mycket piggare i morgon (Måndag) Natti!
Rättvisa?
Nu är det så här! Om husse kallar lillhusse och lillmatte sina barn och det gör han med Kia och mig också. Då borde vi ha samma rättigheter....Eller hur? Men i det här hemmet är inget som det ska.... Lillmatte kom och hälsade på oss idag och slog sig ner i soffan, då hoppade jag upp bredvid henne och satt alldeles stilla. Lika fint som hon...... Tror ni inte att husse kommer fram till mig...MIG och skulle fösa ner mig men då blev jag riktigt sur..När hans hand kom i närheten så försökte jag nafsa efter den för att göra klart för honom att det är rättvisan som gäller här.
Pyttsan! Jag åkte ner så det rykte. Vad är skillnaden? Jag gick snabbt fram till "Syrran" (Lillmatte) och bet henne i tårna så att hon förstod att även hennes plats är på golvet....Inte då! Hon satt så vackert kvar.
Frustrerad gick jag ut för att se om jag kunde reta Kia lite. Hon, det lilla spånet, stog och tittade efter den där fågeln fortfarande.
Tror hon att det finns ett enda levande väsen inom mitt område nu när jag fått gå ut? Hur dum får man bli?
Hela dagen så har hon försökt att stjäla min stol men det har jag fixat nu. Jag har stökat till täcket så att där går det inte att ligga längre...HeHeHe! Själv så ligger jag på hennes puff och tittar på när hon försöker ligga i stolen.
Hon gav naturligtvis upp efter ett tag och golvet duger åt henne.
Vad tror ni hände då? Jo husse kom och rättade till täcket ....Vipps så låg det lilla krypet i min stol igen innan jag hann reagera.
Efter maten så skulle Kia ut som vanligt och vad att göra? Samma trick som vanligt: Ett par korta skall och Kia rusar ut för att se vad som händer och sen.........Yes! Stina regerar...!!!!!!!! Men sedan fick jag försvara stolen innan hon gav upp.
Men som sagt man är ju vältränad.........
Och Kia, den lilla raringen blev sur och gick ut i solen.
Ha det bra!
Pyttsan! Jag åkte ner så det rykte. Vad är skillnaden? Jag gick snabbt fram till "Syrran" (Lillmatte) och bet henne i tårna så att hon förstod att även hennes plats är på golvet....Inte då! Hon satt så vackert kvar.
Frustrerad gick jag ut för att se om jag kunde reta Kia lite. Hon, det lilla spånet, stog och tittade efter den där fågeln fortfarande.
Tror hon att det finns ett enda levande väsen inom mitt område nu när jag fått gå ut? Hur dum får man bli?
Hela dagen så har hon försökt att stjäla min stol men det har jag fixat nu. Jag har stökat till täcket så att där går det inte att ligga längre...HeHeHe! Själv så ligger jag på hennes puff och tittar på när hon försöker ligga i stolen.
Hon gav naturligtvis upp efter ett tag och golvet duger åt henne.
Vad tror ni hände då? Jo husse kom och rättade till täcket ....Vipps så låg det lilla krypet i min stol igen innan jag hann reagera.
Efter maten så skulle Kia ut som vanligt och vad att göra? Samma trick som vanligt: Ett par korta skall och Kia rusar ut för att se vad som händer och sen.........Yes! Stina regerar...!!!!!!!! Men sedan fick jag försvara stolen innan hon gav upp.
Men som sagt man är ju vältränad.........
Och Kia, den lilla raringen blev sur och gick ut i solen.
Ha det bra!
Vad konstigt det är idag!
Igår regnade det hela dagen och idag så lyser solen. Men det är kallt.! Jag hade lurat ned Kia från MIN stol genom att rusa ut i trädgården med ett skall för att sedan tvärvända när Kia kommer rusande för att se vad som står på och rusa in igen och upp i stolen.....HA!!! Där fick hon den där lilla stöddiga saken.... Då börjar hon att morra lite och husse går ut och ser efter vad som är på gång. Jag hörde att dom pratade och gullade där ute och Kia var lite "på" , men mig lurar hon inte med samma trix som jag använder.... Jag log för mig själv och såg framför mig hur hon stog bakom dörren och väntade på att rusa in och sno min stol igen......Tji fick hon!
Sedan när dom kom in så berättar husse för matte att Kia varit så söt mot en domherre som flugit in i fönstret och satt helt groggy på uteplatsen. Hon hade puffat lite på den och gnytt för att få den att röra på sig. Och jag ...JAG missade allting.! Ingen hade ropat på mig så att jag också fick tuffsa till det lilla kräket. Nej då! Han fick sitta därute på MIN uteplats i godan ro och förmedla till omgivningen att det är fritt fram för alla att härja fritt hos oss.
Förstår ni vad detta betyder? Grannens katter, fåglar och andra otäcka kräk tror att jag plötsligt blivit en tandlös gammal gumma som ligger i en vilstol och inte klarar av att hålla ordning längre..... Jag skällde och grinade, hoppade och rev för att få komma ut och ställa allting till rätta men ingen respons från husse....
Jag låg länge innanför dörren och väntade på att han till sist skulle fatta det rätta beslutet....Men ingenting! Då kände jag att jag, i ivern att få lagen på min sida, hade lagt huvudet på en av husses sandaler.....Visst är det märkligt att en sandal som, enligt namnet, är gjord av diesel kan vara så god att tugga på? Jag tyckte den smakade skinn och inte diesel.
Nu visade det sig att husse inte hade samma åsikter om hur man bäst hanterar en sandal så han bannade mig ordentligt och tog den ifrån mig. Jag är inte orolig för Husse. Han kommer nog över det här också.
Men det ser ganska roligt ut nu när han har den på sig och det hänger två långa och breda skinnremsor och slänger när han går. Man är ju en liten glädjespridare trots allt!
Nu skall jag bara få honom att öppna dörren så jag kan ta en inspektionsrunda ute...
Sedan när dom kom in så berättar husse för matte att Kia varit så söt mot en domherre som flugit in i fönstret och satt helt groggy på uteplatsen. Hon hade puffat lite på den och gnytt för att få den att röra på sig. Och jag ...JAG missade allting.! Ingen hade ropat på mig så att jag också fick tuffsa till det lilla kräket. Nej då! Han fick sitta därute på MIN uteplats i godan ro och förmedla till omgivningen att det är fritt fram för alla att härja fritt hos oss.
Förstår ni vad detta betyder? Grannens katter, fåglar och andra otäcka kräk tror att jag plötsligt blivit en tandlös gammal gumma som ligger i en vilstol och inte klarar av att hålla ordning längre..... Jag skällde och grinade, hoppade och rev för att få komma ut och ställa allting till rätta men ingen respons från husse....
Jag låg länge innanför dörren och väntade på att han till sist skulle fatta det rätta beslutet....Men ingenting! Då kände jag att jag, i ivern att få lagen på min sida, hade lagt huvudet på en av husses sandaler.....Visst är det märkligt att en sandal som, enligt namnet, är gjord av diesel kan vara så god att tugga på? Jag tyckte den smakade skinn och inte diesel.
Nu visade det sig att husse inte hade samma åsikter om hur man bäst hanterar en sandal så han bannade mig ordentligt och tog den ifrån mig. Jag är inte orolig för Husse. Han kommer nog över det här också.
Men det ser ganska roligt ut nu när han har den på sig och det hänger två långa och breda skinnremsor och slänger när han går. Man är ju en liten glädjespridare trots allt!
Nu skall jag bara få honom att öppna dörren så jag kan ta en inspektionsrunda ute...
