Stina

Hela, långa, veckan har jag närmat mig en strejksituation men husse tycks inte märka nå´t. Jag har låtit honom gå längre och längre för att hämta, lyfta och krama mig hela vägen till bilen. Men han verkar inte förstå piken. Så här är det nämligen:  Om jag skall stödja honom när han jobbar så kräver jag följande:
1/  Jag skall ha mycket godis hela dagarna om jag skall hålla mig från hungerdöden
2/  Jag skall färdas i en mjuk och tyst bil som inte stör min sömn (Skönhetssömn behövs inte)
3/  Jag skall ha rätt att fritt få utnyttja MIN leksak (Krypet) utan att somliga lägger sig i
4/  Det skall sparkas fotboll med mig Två timmar varje dag
Dessutom skall jag ha rätt till omförhandling när jag så vill.
Dessa krav kan inte anses vara orimliga då nästan hela, den gemensamma, arbetsinsatsen utförs av mig på ett eller annat sätt. I Fredags så tänkte jag att nu skall du få bära. Jag låg kallt kvar i min stol medans krypet hoppade runt som vanligt och fjantade som en liten kattunge. Och husse då? Han tittade på mig, suckaade och gick ut. Han kommer snart, tänkte jag. Men det var tyst. Så öppnades så dörren och jag borrade ned huvudet i stolen och spelade död. Jag kluckade nästan av skratt då jag såg framför mig hur förtvivlad han var och hur han veknade för att omgående gå med på mina krav så att jag skulle ge mig. 
Han sa bara ta semester ni för matte är hemma idag och jag behöver lite lugn och ro på jobbet. Sedan gick han igen. Jag kastade mig ner från stolen och rusade fram till dörren, men den var låst....... Jag ville ju inte alls vara hemma från jobbet. Krypet stog bara och stirrade på dörren och fattade (som vanligt) ingenting. Resten av den dagen var det bara sömn som gällde.
Mer i morgon.......Sov Gott