Stina

Jag har nog alltid anat att husse är en liten luring men det här trodde jag inte om honom....Jag skall berätta.
Häromdagen så var han ledig och skröt vitt och brett om hur han skulle göra klart allting runt fiskdammen för matte.

Jag satt och funderade på hur det skulle gå till. Det var ju mycket sten och jord som skulle bort därifrån.

Jag tittade nyfiket på honom för att se vad han skulle ta sig till.

Plötsligt så tyckte jag att jag hörde något.

Nej det var nog ingenting!

Jodå! Det var nå´t som dundrade. Då ropade husse in oss och stängde dörren efter sig när han gick ut själv... Hmmm jag undrade vad det var som var så hemligt så att inte jag fick se.....Efter ett par timmar så kom han in igen och såg så nöjd ut. Jag blängde på honom och låg kvar i stolen. Vill han försöka ha hemligheter så inte mig emot. Flina du, tänkte jag, Jag vet nog vad du pysslat med......
 
Vad tror ni hände då? Jo när matte kom hem från jobbet så var han stolt som en liten bulldog över att dammen nu var borta. Jag lyssnade uppmärksamt på honom och väntade på att han skulle säga sanningen men inte ett ord.

Matte tittade beundrande på det, numera, kala området som tidigare hade en stor kulle med en damm nedanför och en liten fors som porlade. Dessutom så fick jag alltid bannor om jag råkade springa omkring på den.

Nu finns det bara en jordplätt kvar. matte var imponerad och frågade hur husse hade hunnit med allt och husse svarade glatt, "Det var jobbigt men en bra karl klarar det mesta"  Det han inte berättade var:

Han hade fått "lite" hjälp....... Jag såg allt från fönstret men det kommer han nog inte att erkänna. Nu sprang han bara runt och slog sig på bröstet och berättade om hur duktig han hade varit.

Spånet blev ju i alla fall lycklig då hon fått ytterligare ett ställe att skita ned sig med.
SNÄLLA!!!!!!!!! Någon borde hjälpa mig att avlägsna dessa knäppa varelser härifrån och installera självfylland matskålar istället.......